I övermorgon åker vi hem. That sucks!
Jag har gått runt i Chelsea idag, hittade Container Store (underbar affär, massa organiserar-grejer och smarta saker) och bara njöt av New York.
Det är verkligen en fantastisk stad, det går inte att förneka. New York är som ett bra förhållande, självklart har den brister, men man älskar den ändå.
Det har blivit lite dåligt bloggande nu under sista veckan pga besök. Christofer har dock tagit ca 1000 bilder, så vi får försöka trycka ut några när vi tagit oss hem.
Tanken är att vår - goes New York-blogg ska bli en - goes Sthlm-blogg i januari, det ni. Behåll länken :)
Nu ska jag åka in och träffa killarna, de har varit hemma på hostelet och vilat. Farbror Kammen och farbror Mjunkan har lite jetlag och somnar så tidigt om de inte får sig en powernap på eftermiddagen (Christofer säger inte heller nej till lite sömn). Jag hävdar att vi håller på att bli gamla och inte orkar hålla igång lika hårt som förr, något de själva starkt förnekar.
Vi får väl se :)
Sweden, here we come!
Den här bloggen handlar om vår familj. Christofer jobbar som kock i Skellefteå och Hanna är föräldraledig med lilla Elsa och Vilma. Från att ha startat som en reseblogg när vi flyttade till New York september 2008, har bloggen hängt med när vi flyttade till Stockholm 2009, köpte lägenhet i Finntorp 2010, när vi fick Vilma 2011 och flyttade till Älta 2012, och förhoppningen är att den ska hänga med nu när vi flyttat till Piteå 2013 och Elsa kommit till världen i oktober!
30 november 2008
27 november 2008
Onsdag
Frihetsgudinnan var helt ok, Ellis Island var intressant.
Anders hittade en släkting som imigrerat till Amerika 1911, väldigt lyckat.
När vi köpt biljetten och ställde oss för att vänta på första båten så hörde vi svenskar precis bakom oss. Hej, ja svenskar är då överallt, är ni här på semester, etc etc..
Självklart är de Pitebor (utflyttade till Umeå, men ändå). Jävligt liten värld alltså.
Vi kände dem inte, men vi hade gemensamma bekanta. Vivis arbetskamrats fru är hennes bästa väninna, de kände Lorentz väldigt bra (min fd granne som gick bort ifjol) i och med att de båda jobbade på SCA, ni vet, massa sånt.
Vi umgicks med dem från kön till första båten till när vi klev av sista båten, ni vet, Pitebor måste hålla ihop :)
Nu har Mjunkan och Kammen landat, Christofer är inne i stan och träffar dem och dricker en öl och surrar.
Själv har jag haft tjekväll med Gabriella. Vi har varit och sett huset där Carrie i Sex & the City bor. Det ligger nere i Greenwich, fast i serien "ligger" det på Upper East Side.
Sen åkte vi till IKEA, gick runt och kikade, åt middag, surrade i två timmar, köpte julfika (som vi ska ha som hejdå-fika på söndagkväll), nu ska vi dricka te och äta kakor.
Kommer sakna henne massor!
Jag hatar min dator, den är så jäkla trasig!! Först var det bara T-tangenten som krånglade, nu försvinner stora delar av ord när man skriver. Hela det här inlägget har tagit 30 minuter att skriva bara för att jag måste gå tillbaka och fylla i (dvs slå på tangntbordet). Datorn stänger av sig själv ibland, och när man ska lägga igen den i viloläge så stanar den aldrig av, den surrar på hur länge som helst. Den har virus, som inte går att få bort.. Popupfönster, jag överdriver inte, minst ett i minuten! Jag måste köpa mig en ny, den här går inte ens ha som backup-dator längre. Tråkigt. Min budget tillåter interiktigt stora inköp just nu.
Ska formtera den som sista försök.
Ja, men Happy Thanksgiving på er :)
Anders hittade en släkting som imigrerat till Amerika 1911, väldigt lyckat.
När vi köpt biljetten och ställde oss för att vänta på första båten så hörde vi svenskar precis bakom oss. Hej, ja svenskar är då överallt, är ni här på semester, etc etc..
Självklart är de Pitebor (utflyttade till Umeå, men ändå). Jävligt liten värld alltså.
Vi kände dem inte, men vi hade gemensamma bekanta. Vivis arbetskamrats fru är hennes bästa väninna, de kände Lorentz väldigt bra (min fd granne som gick bort ifjol) i och med att de båda jobbade på SCA, ni vet, massa sånt.
Vi umgicks med dem från kön till första båten till när vi klev av sista båten, ni vet, Pitebor måste hålla ihop :)
Nu har Mjunkan och Kammen landat, Christofer är inne i stan och träffar dem och dricker en öl och surrar.
Själv har jag haft tjekväll med Gabriella. Vi har varit och sett huset där Carrie i Sex & the City bor. Det ligger nere i Greenwich, fast i serien "ligger" det på Upper East Side.
Sen åkte vi till IKEA, gick runt och kikade, åt middag, surrade i två timmar, köpte julfika (som vi ska ha som hejdå-fika på söndagkväll), nu ska vi dricka te och äta kakor.
Kommer sakna henne massor!
Jag hatar min dator, den är så jäkla trasig!! Först var det bara T-tangenten som krånglade, nu försvinner stora delar av ord när man skriver. Hela det här inlägget har tagit 30 minuter att skriva bara för att jag måste gå tillbaka och fylla i (dvs slå på tangntbordet). Datorn stänger av sig själv ibland, och när man ska lägga igen den i viloläge så stanar den aldrig av, den surrar på hur länge som helst. Den har virus, som inte går att få bort.. Popupfönster, jag överdriver inte, minst ett i minuten! Jag måste köpa mig en ny, den här går inte ens ha som backup-dator längre. Tråkigt. Min budget tillåter interiktigt stora inköp just nu.
Ska formtera den som sista försök.
Ja, men Happy Thanksgiving på er :)
26 november 2008
Onsdag
Tredje gången gillt idag.
I förrgår var Christofes batteri på kameran slut.
Igår regnade det.
Idag ska vi förhoppningsvis till Statue of Liberty :)
Solen skiner idag.
Ikväll kommer Mjunkan och Kammen = Total lycka för Christofer.
Imorgon är det Thanksgiving, vi ska och se paraden ättetidigt, sen ska vi äta vår 9-kilos kalkon.. Det ska bli nice..
Snart är vi hemma!
I förrgår var Christofes batteri på kameran slut.
Igår regnade det.
Idag ska vi förhoppningsvis till Statue of Liberty :)
Solen skiner idag.
Ikväll kommer Mjunkan och Kammen = Total lycka för Christofer.
Imorgon är det Thanksgiving, vi ska och se paraden ättetidigt, sen ska vi äta vår 9-kilos kalkon.. Det ska bli nice..
Snart är vi hemma!
24 november 2008
Uppdatering
Igår: Empire State Building, sen tacosmiddag.
Idag: Liberty Island, Ellis Island sen IKEA-båten.
Kallt som själve satan är det, det blåser in i märgen och det tar lång tid innan man får upp värmen när man kommit in. Huvva, det här är verkligen in det New York som man vill visa upp!
Tacka vet jag sen september eller tidigt oktober när det är 20-25 grader och man går runt i t-shirt på kvällarna, då var det nice :)
Under senaste dygnen har vi säkert tagit 300 bilder. När tid ges ska vi lägg upp dem. Bjuder på några smakprov redan nu!
Whoppi Goldberg på Madame Tussaud's
Idag: Liberty Island, Ellis Island sen IKEA-båten.
Kallt som själve satan är det, det blåser in i märgen och det tar lång tid innan man får upp värmen när man kommit in. Huvva, det här är verkligen in det New York som man vill visa upp!
Tacka vet jag sen september eller tidigt oktober när det är 20-25 grader och man går runt i t-shirt på kvällarna, då var det nice :)
Under senaste dygnen har vi säkert tagit 300 bilder. När tid ges ska vi lägg upp dem. Bjuder på några smakprov redan nu!
Whoppi Goldberg på Madame Tussaud's
22 november 2008
Mjunkan och Kammen
Lite info boys!
Ni behöver inte ta med er handdukar, ni får ta mamma och pappas. Dom bor ju på hotell så dom har inte behövt använda dom, ni behöver inte ta med dom hem det är bara att slänga dom sen. Var beredd på att kanske behöva ta med lite av våra grejer som ni får dumpa på arlanda, typ kanske lite skivor eller nått, alla mina skivor jag har köpt väger 14kg :) Ta stora väskor
Det börjar bli jävligt kallt nu så ta med vinterkläder.
Tack på förhand !
/C
Ni behöver inte ta med er handdukar, ni får ta mamma och pappas. Dom bor ju på hotell så dom har inte behövt använda dom, ni behöver inte ta med dom hem det är bara att slänga dom sen. Var beredd på att kanske behöva ta med lite av våra grejer som ni får dumpa på arlanda, typ kanske lite skivor eller nått, alla mina skivor jag har köpt väger 14kg :) Ta stora väskor
Det börjar bli jävligt kallt nu så ta med vinterkläder.
Tack på förhand !
/C
Kamera
Man blir himla trött av att springa runt på stan! Jeases, helt slut.. Nu är vi hemma i Brooklyn, Vivi och Anders åkte till hotellet. Vi ska träffas kl 12 imorgon, och borde göra tidig kväll.
Imorgon är det lördag, då ska vi dra med svärföräldrarna på en barrunda tänkte vi :)
Christofer har köpt en kamera, han är mäkta nöjd. Han köpte en riktigt bra Sony, hans första digitalkamera. Själv är jag nog inne på min fjärde eller femte. Det är ju dock en halvsystemkamera jag har nu, en Olympus, vill gärna ha en kompakt digitalkamera, typ en sån som jag sålde till min mor, det är nog den bästa kamera jag ägt. Sony T10. Grymt bra och smidig.
Nu lutar det mot en Sony W150, de ska vara bra de också. Vi får se vad jag införskaffar :)
Det är riktigt roligt att Vivi och Anders är här, staden blir så mycket trevligare när man är flera. Men nog längtar man hem till Sverige.. det känns så nära nu.
Kram!
/H
Imorgon är det lördag, då ska vi dra med svärföräldrarna på en barrunda tänkte vi :)
Christofer har köpt en kamera, han är mäkta nöjd. Han köpte en riktigt bra Sony, hans första digitalkamera. Själv är jag nog inne på min fjärde eller femte. Det är ju dock en halvsystemkamera jag har nu, en Olympus, vill gärna ha en kompakt digitalkamera, typ en sån som jag sålde till min mor, det är nog den bästa kamera jag ägt. Sony T10. Grymt bra och smidig.
Nu lutar det mot en Sony W150, de ska vara bra de också. Vi får se vad jag införskaffar :)
Det är riktigt roligt att Vivi och Anders är här, staden blir så mycket trevligare när man är flera. Men nog längtar man hem till Sverige.. det känns så nära nu.
Kram!
/H
20 november 2008
Mor och Far
Då var det dags, mina föräldrar har äntligen anlänt. Det var väldigt trevligt att träffa dom igår. Vi begav oss kring tre härifrån igår och det har aldrig varit så kallt som. Jag var helt säker på att istiden var bara ett stenkast härifrån, men det skulle inte stoppa mig från att träffa mina föräldrar. Så vi klädde på oss ordentligt och begav oss ut i kylan, när jag inte längre kände av mina händer bestämde jag mig för att köpa ett par vantar. Efter när vi kom till hotellet var dom inte där så vi gick en sväng och kom tillbaka lite senare. Vi gick tillbaka till hotellet men till min stora besvikelse utan resultat. Bestämde oss för att vänta inomhus, och det tog inte så länge innan mina ögon såg två gestalter kliva ut ur en taxi, kunde det vara mina förädlar ? Jag granskade den lilla varelsen på ca 1,5 meter och den något längre mannen med en ordentlig ölmage och bestämde mig för att det måste vara mina föräldrar. Som en vilsen björnunge sprang jag ut till min mor och kastade mig i hennes famn, även min far fick en ordentlig kram, men det var lite svåra nu än förut att nå runt han på tanke att hanns mage hade växt lite sen sist jag såg han. Nu visste jag att jag hade saknat dom mer än vad jag hade trott. Hjälpte dom upp på rummet med deras väskor och snokade lite diskret om dom hade med sig nått kul. Lite godis tidningar...men vad var det här? En guld aktig vätska, javisst ! Whiskey, pappa slog upp fyra glas och skåla. Satt fint måste jag säga efter att ha utstått den kylan behövde man sig en liten bröstvärmare. Jag kände att jag behövde lite mat och tänkte, det är väll björnhonans uppgift att mata sitt barn? Efter en god måltid begav vi oss tillbaka till deras hotellrum för att dom var lite trötta vilket märktes ganska snabbt på pappa. Det var trevligt iallafall.
Nu är det en ny dag med nya äventyr
Dags att fara, vi ses
/C
Nu är det en ny dag med nya äventyr
Dags att fara, vi ses
/C
Jag måste göra er besvikna..
..det är jag som bloggar igen. Christofer kan helt enkelt inte ta tummen ur!!
Som jag har förstått så är det väldigt populärt när herr Brunström bloggar, men ni får nöja er med mig.
Nu har Anders och Vivi landat och checkat in på hotell mitt i stan. Igår for vi och mötte upp dem kl 4, sen gick vi och åt på ett irländskt ställe. Efter det, vid kl 6, köpte med oss godis och lite öl och gick upp på rummet. Anders somnade direkt. Vi andra satt uppe och pratade någon timma, sen vid halv 11-tiden begav vi oss hemmåt. Vivi hade köpt en bunt tidningar åt mig, så jag var in heaven... Jag har blivit värsta tidningsmissbrukaren! :)
Vi får se vad som händer idag, det tar en stund att åka till hotellet, det är på röda linjen som tar låååång tid. Men men, Christofer har då inte ens visat tecken på liv, så vi är nog nån timma bort.
Kram!
Som jag har förstått så är det väldigt populärt när herr Brunström bloggar, men ni får nöja er med mig.
Nu har Anders och Vivi landat och checkat in på hotell mitt i stan. Igår for vi och mötte upp dem kl 4, sen gick vi och åt på ett irländskt ställe. Efter det, vid kl 6, köpte med oss godis och lite öl och gick upp på rummet. Anders somnade direkt. Vi andra satt uppe och pratade någon timma, sen vid halv 11-tiden begav vi oss hemmåt. Vivi hade köpt en bunt tidningar åt mig, så jag var in heaven... Jag har blivit värsta tidningsmissbrukaren! :)
Vi får se vad som händer idag, det tar en stund att åka till hotellet, det är på röda linjen som tar låååång tid. Men men, Christofer har då inte ens visat tecken på liv, så vi är nog nån timma bort.
Kram!
19 november 2008
Det som verkligen hände..
Okej, innan Christofer hinner avslöja och snedvrida vad som hände idag vill jag berätta the true story!
Vi hittade en länk till en film på YouTube och kikade på den. Den var sorglig och jag grät litegrann.
Hade Christofer berättat historien skulle det låtit som om jag höll på att bryta ihop. Enligt honom var hans axel "sjöblöt" av tårar.
Här är videon. Den är väldigt fin.
OBS! Kvinnor mitt i mensveckan som har lätt att gråta varnas!
/H
Vi hittade en länk till en film på YouTube och kikade på den. Den var sorglig och jag grät litegrann.
Hade Christofer berättat historien skulle det låtit som om jag höll på att bryta ihop. Enligt honom var hans axel "sjöblöt" av tårar.
Här är videon. Den är väldigt fin.
OBS! Kvinnor mitt i mensveckan som har lätt att gråta varnas!
/H
Heja Sverige
Idag har vi strosat på stan, kallt som satan är det. Vintern har nog kommit på riktigt..
Man har på sig jeans, flera tröjor, halsduk, vantar och dunjacka, men ändå blir man kall in i märgen. Mysigt att komma hem, äta lite godis och krypa ner under en fleecefilt.. Vi såg American Gangster, Christofer tyckte om den, det gjorde inte jag.
Imorgon får vi främmande :) Kring 3-4-tiden imorgon ska vi åka in till 26:e gatan mellan 6:e och 7:e Avenyn och träffa svärföräldrar. Det ska bli trevligt.
I och med deras besök känns det som att vår resa är över. När de åker hem ska vi också hem. Jag har börjat packa och sortera, såååå mycket grejer som ska hem (Mjunkan och Kammen, ni vet väl att ni måste komma hit med tomma väskor, ni ska släpa hem mina grejor, hehe). Men seriöst, STORA väskor.
Åh, det finns så mycket att säga om New York. Genom att vara här, träffa människor, se hur folk bor och mår, får man intryck och skapar sig en uppfattning.
Det finns mycket positivt att säga om New York, men en sak tycker jag känns väldigt tydligt: det finns ingen livskvalité här.
Folk sliter och kämpar hela deras liv, enbart för at få det att gå runt. Vissa klarar sig inte, och vissa klarar sig precis, håller sig flytande.
Sen finns det självklart de som lever det ultimata livet, lyx och flärd, där pengar inte är ett problem eller bristvara. Men dessa människor bor i ett annat New York.
De riktiga människornas New York är tuffare och hårdare, och det är ibland jobbigt att se. Hyrorna är ofantliga, många jobbar dubbelt upp för att ha råd att bo här. Väldigt många med "fina" jobb jobbar mycket, riktigt mycket. En av Einars kompisar, en 25-årig kille i finansbranchen jobbar 100 timmar i veckan. Han börjar vid 9 och kommer hem nångång på småtimmarna. Det är inte underligt att det finns så mycket services här; någon som tvättar dina kläder, någon som städar åt dig, någon som passar dina barn, nån som går ut och går med din hund, alla mataffärer erbjuder hemkörning, tusentals ställen att beställa hem mat ifrån. Du kan betala folk att göra vad som helst för dig, så du kan jobba så mycket som möjligt och känna mycket pengar så du har råd med en egen pluttelägenhet på 30 kvadratmeter. Allt för att få bo i New York..
Är det värt det?
Jag hade en bild av hur NY skulle vara, det har väl alla.. Några saker kan jag då säga rakt av: det är mycket skitigare än man tror. Husen är inte så höga som man tror (eller jo, men man blir inte så imponerad). Sen dollarn gick upp till 8 är shoppingen i allmänhet inte billigare än i Sverige (speciellt mat är rätt dyrt). Jag hade bilden av att alla som gick på gatorna skulle vara skitsnygga, med Gucciskor och Chanel-väskor; defenitivt inte.
Efter snart 90 dagar känner jag mig väldigt utvilad och full med intryck och nya åsikter. Något jag lärt mig är att Piteå verkligen är helt okej. Litet och inskränkt, men helt okej.
Innerst inne är jag nog småstadsmänniska. En sån stor stad som NY suger musten ur en.
Stockholm ska bli en intressant kontrast. Efter att ha varit i Piteå hela December har man nog redan hunnit bli less igen, så huvudstaden ska bli trevligt.
Ibland är det nog inte New York det är fel på, många gånger är det Amerika. Saker, åsikter, politik och kultur är på ett annat sätt här, ett sätt som jag upplever negativt.
Att vara i USA får en att uppskatta Sverige så oerhört. Vet ni om att ni bor i världens bästa land? Blir du sjuk, finns det sjukvård. Blir du arbetslös, finns det hjälp att få. Det ska mycket till innan du blir helt utblottad.
Jag vet att många klagar över vårdköer och höga a-kasseavgifter, men fan alltså, ni ska veta hur folk har det här! Blir man sjuk eller arbetslös och inte har pengar (=försäkring) får man klara sig själv, INGEN hjälper dig.
Har du inte råd att köpa medecin? Synd för dig!
Har du förlorat ditt jobb och klarar inte av att betala hyran? Otur!
Systemet är så stört att man blir mörkrädd..
Jag kanske låter negativ, men tacka vet jag Sverige :)
Vi bor i ett bra land, var tacksamma för det.
Nu ska vi sova och tagga upp för imorgon. Godnatt!
/H
Man har på sig jeans, flera tröjor, halsduk, vantar och dunjacka, men ändå blir man kall in i märgen. Mysigt att komma hem, äta lite godis och krypa ner under en fleecefilt.. Vi såg American Gangster, Christofer tyckte om den, det gjorde inte jag.
Imorgon får vi främmande :) Kring 3-4-tiden imorgon ska vi åka in till 26:e gatan mellan 6:e och 7:e Avenyn och träffa svärföräldrar. Det ska bli trevligt.
I och med deras besök känns det som att vår resa är över. När de åker hem ska vi också hem. Jag har börjat packa och sortera, såååå mycket grejer som ska hem (Mjunkan och Kammen, ni vet väl att ni måste komma hit med tomma väskor, ni ska släpa hem mina grejor, hehe). Men seriöst, STORA väskor.
Åh, det finns så mycket att säga om New York. Genom att vara här, träffa människor, se hur folk bor och mår, får man intryck och skapar sig en uppfattning.
Det finns mycket positivt att säga om New York, men en sak tycker jag känns väldigt tydligt: det finns ingen livskvalité här.
Folk sliter och kämpar hela deras liv, enbart för at få det att gå runt. Vissa klarar sig inte, och vissa klarar sig precis, håller sig flytande.
Sen finns det självklart de som lever det ultimata livet, lyx och flärd, där pengar inte är ett problem eller bristvara. Men dessa människor bor i ett annat New York.
De riktiga människornas New York är tuffare och hårdare, och det är ibland jobbigt att se. Hyrorna är ofantliga, många jobbar dubbelt upp för att ha råd att bo här. Väldigt många med "fina" jobb jobbar mycket, riktigt mycket. En av Einars kompisar, en 25-årig kille i finansbranchen jobbar 100 timmar i veckan. Han börjar vid 9 och kommer hem nångång på småtimmarna. Det är inte underligt att det finns så mycket services här; någon som tvättar dina kläder, någon som städar åt dig, någon som passar dina barn, nån som går ut och går med din hund, alla mataffärer erbjuder hemkörning, tusentals ställen att beställa hem mat ifrån. Du kan betala folk att göra vad som helst för dig, så du kan jobba så mycket som möjligt och känna mycket pengar så du har råd med en egen pluttelägenhet på 30 kvadratmeter. Allt för att få bo i New York..
Är det värt det?
Jag hade en bild av hur NY skulle vara, det har väl alla.. Några saker kan jag då säga rakt av: det är mycket skitigare än man tror. Husen är inte så höga som man tror (eller jo, men man blir inte så imponerad). Sen dollarn gick upp till 8 är shoppingen i allmänhet inte billigare än i Sverige (speciellt mat är rätt dyrt). Jag hade bilden av att alla som gick på gatorna skulle vara skitsnygga, med Gucciskor och Chanel-väskor; defenitivt inte.
Efter snart 90 dagar känner jag mig väldigt utvilad och full med intryck och nya åsikter. Något jag lärt mig är att Piteå verkligen är helt okej. Litet och inskränkt, men helt okej.
Innerst inne är jag nog småstadsmänniska. En sån stor stad som NY suger musten ur en.
Stockholm ska bli en intressant kontrast. Efter att ha varit i Piteå hela December har man nog redan hunnit bli less igen, så huvudstaden ska bli trevligt.
Ibland är det nog inte New York det är fel på, många gånger är det Amerika. Saker, åsikter, politik och kultur är på ett annat sätt här, ett sätt som jag upplever negativt.
Att vara i USA får en att uppskatta Sverige så oerhört. Vet ni om att ni bor i världens bästa land? Blir du sjuk, finns det sjukvård. Blir du arbetslös, finns det hjälp att få. Det ska mycket till innan du blir helt utblottad.
Jag vet att många klagar över vårdköer och höga a-kasseavgifter, men fan alltså, ni ska veta hur folk har det här! Blir man sjuk eller arbetslös och inte har pengar (=försäkring) får man klara sig själv, INGEN hjälper dig.
Har du inte råd att köpa medecin? Synd för dig!
Har du förlorat ditt jobb och klarar inte av att betala hyran? Otur!
Systemet är så stört att man blir mörkrädd..
Jag kanske låter negativ, men tacka vet jag Sverige :)
Vi bor i ett bra land, var tacksamma för det.
Nu ska vi sova och tagga upp för imorgon. Godnatt!
/H
17 november 2008
Näradödenupplevelse
Idag steg vi upp tidigt för att åka till Museum of the City of New York (på söndagar mellan 10 och 12 är det gratis inträde). Man kan kliva på tunnelbana nr 4 eller 5 här på Franklin och åka hela vägen dit, vilket vi gjorde. Precis innan vi lämnade Brooklyn steg det på en man i 35-årsåldern av arabisk härkomst, lång bylsig rock och en sjal med arabiska bokstäver på. I tunnelbanevagnarna finns många människor av olika ursprung, efter ett tag här tänker man inte på det.
Men den här mannen gjorde mig nervös. Han såg otroligt nervös ut, fingrade på sin portfölj och kollade sig omkring hela tiden. Utan att man vill tänka fördömmande tankar, så gör man det lätt. Han hade en mobiltelefon med tusen knappar på, fingrade lite på den och kollade på klockan en gång i minuten.
Vid det laget hade vi åkt genom tunneln som går till Manhattan och jag hade hunnit bli riktigt nipprig. Vid Wall Street-stationen klev det på fler människor, han började räkna dem tyst för sig själv, kolla på klockan och han hade de mest stressade uttrycket i ansiktet. På väg mot Fulton Street-stationen kikade jag på Christofer och såg att han tänkte exakt samma sak som mig.
Man hinner tänka så mycket tankar, man ser rubrikerna i tidningarna framför sig. "Två Piteå-ungdomar dödade i terroristbombningrna i New Yorks tunnelbana." Eller ännu värre, tänk om ens kropp aldrig kan identifieras, tänk vad mamma ska oroa sig!
På Fulton Street hoppade vi av. Tog nästa tåg. Christofer skrattade åt mig, men jag var helt uppspelt och helt övertygad om att jag skulle ha dött om vi stannat kvar på tåget.
Som ni kanske förstår hände det aldrig något. Jag tyckte lite synd om mannen med den arabiska halsduken. Tänk vad araber är straffade av de terroristhandlingar som förekommit; handlingar de själv aldrig haft med att göra, men det är de som får bara stämpeln och ta fördomarna.
Fördomar som jag idag hjälpte till att förstärka. Fast till mitt försvar så betedde han sig riktigt underligt.
Christofer skämtade om att det skulle kliva på en vit Wall Street-finanskille på det andra tåget och spränga oss i luften. Vilken ironi...
Hur som helt så tog vi oss hela och rena (dock lite kalla, det har blivit kallt igen) till muséet, som var trevligt, lite torrt men en utställning som hette "Timescapes: A Multimedia Portrait of New York" var intressant.
Efter det åkte vi buss (med en massa riktigt konstiga människor, the freaks takes the bus) till New York Public Library. Stadsbiblioteket i Piteå har inget jämfört med NYPL, det är vackert och gigantiskt. På biblioteket fanns en otroligt stark fotoutställning som hette Afghanistan, or The Perils of Freedom av en man som heter Stephen Dupont. Kika på hans hemsida, det finns några av de foton som vi såg idag. Otroligt duktig och fascinerande fotograf.
Åh, vilken härlig kulturdag!
Sen åkte vi och handlade på Food Emporium, nu är vi hemma och har precis ätit sallad, mmmm..!
Jag har fått reda på att min bror är ledig den 5:e december (första dagen i Piteå). Hur nice är inte det? :) Hoppas mormor och morfar kan komma också...
Ja, när ni läser det här är det precis 2 veckor tills vi far härifrån. Hemska tanke..
Men den här mannen gjorde mig nervös. Han såg otroligt nervös ut, fingrade på sin portfölj och kollade sig omkring hela tiden. Utan att man vill tänka fördömmande tankar, så gör man det lätt. Han hade en mobiltelefon med tusen knappar på, fingrade lite på den och kollade på klockan en gång i minuten.
Vid det laget hade vi åkt genom tunneln som går till Manhattan och jag hade hunnit bli riktigt nipprig. Vid Wall Street-stationen klev det på fler människor, han började räkna dem tyst för sig själv, kolla på klockan och han hade de mest stressade uttrycket i ansiktet. På väg mot Fulton Street-stationen kikade jag på Christofer och såg att han tänkte exakt samma sak som mig.
Man hinner tänka så mycket tankar, man ser rubrikerna i tidningarna framför sig. "Två Piteå-ungdomar dödade i terroristbombningrna i New Yorks tunnelbana." Eller ännu värre, tänk om ens kropp aldrig kan identifieras, tänk vad mamma ska oroa sig!
På Fulton Street hoppade vi av. Tog nästa tåg. Christofer skrattade åt mig, men jag var helt uppspelt och helt övertygad om att jag skulle ha dött om vi stannat kvar på tåget.
Som ni kanske förstår hände det aldrig något. Jag tyckte lite synd om mannen med den arabiska halsduken. Tänk vad araber är straffade av de terroristhandlingar som förekommit; handlingar de själv aldrig haft med att göra, men det är de som får bara stämpeln och ta fördomarna.
Fördomar som jag idag hjälpte till att förstärka. Fast till mitt försvar så betedde han sig riktigt underligt.
Christofer skämtade om att det skulle kliva på en vit Wall Street-finanskille på det andra tåget och spränga oss i luften. Vilken ironi...
Hur som helt så tog vi oss hela och rena (dock lite kalla, det har blivit kallt igen) till muséet, som var trevligt, lite torrt men en utställning som hette "Timescapes: A Multimedia Portrait of New York" var intressant.
Efter det åkte vi buss (med en massa riktigt konstiga människor, the freaks takes the bus) till New York Public Library. Stadsbiblioteket i Piteå har inget jämfört med NYPL, det är vackert och gigantiskt. På biblioteket fanns en otroligt stark fotoutställning som hette Afghanistan, or The Perils of Freedom av en man som heter Stephen Dupont. Kika på hans hemsida, det finns några av de foton som vi såg idag. Otroligt duktig och fascinerande fotograf.
Åh, vilken härlig kulturdag!
Sen åkte vi och handlade på Food Emporium, nu är vi hemma och har precis ätit sallad, mmmm..!
Jag har fått reda på att min bror är ledig den 5:e december (första dagen i Piteå). Hur nice är inte det? :) Hoppas mormor och morfar kan komma också...
Ja, när ni läser det här är det precis 2 veckor tills vi far härifrån. Hemska tanke..
15 november 2008
kom ihåg min namnsdag den 19:e
Ja, lite uppdatering då.
Här är bilder som jag tog vid Roosevelt Island.
Nice view över Manhattan..
Dax för lite sömn, ska nog på fest i Park Slope imorgonkväll.. Åker nog till Greenwich på dagen, det är ett sånt trevligt område..
Här är bilder som jag tog vid Roosevelt Island.
Nice view över Manhattan..
För några dagar sen fick Christofer för sig att fota det han köpt här i NY, och jag följde hans exempel. Såhär på bild ser det så futtigt.. Är det här allt? Allt är inte med, men det är det mesta iaf.
2 väskor
5 par skor
2 almanackor
Några av mina tidningar :)
Stor ryssmössa
10 neccesärer (?)
Extern hårddisk
USB-minne
Smink (en hel neccesär full)
4 klänningar
Diverse koftor, linnen, t-shirtar, kjol
Shaker, vin-vakuumpump
Hårgrejor, rullar, schampoon (älskar mitt Fekkai, det är superbra)
m.m.. m.m....
Sen kortet togs har jag gjort några fler inköp, bl.a. en locktång som är en tum bred, den jag har hemma är så smal. Kostade bara 14 dollar. Lite hudkrämer, underkläder också. Det är roligt att kunna köpa saker här, speciellt när jag vet att jag inte kommer ha råd i Sverige för att det är så mycket dyrare.
Sen kortet togs har jag gjort några fler inköp, bl.a. en locktång som är en tum bred, den jag har hemma är så smal. Kostade bara 14 dollar. Lite hudkrämer, underkläder också. Det är roligt att kunna köpa saker här, speciellt när jag vet att jag inte kommer ha råd i Sverige för att det är så mycket dyrare.
Sen har jag gjort underbara fynd av grejor jag använder dagligen.
Min mascara (Maybelinne Define-a-lash) kostar 135kr/styck hemma, här har jag köpt 2 stycken för 55kr. Stört, men sant.
Min linsvätska kostar 95kr/flaskan hemma, här fick jag två för 120.
Men det bästa av allt, min hudkräm (Nivea Smooth Sensation) betalar jag 70 kr för futtiga 250ml. På Target var det specialpris igår, stora flskor med pump, 500ml PLUS Nivea lypsyl (som jag också använder dagligen), 5 dollar/styck, dvs 40 kr. Det är helt stört, jag köpte tre..! 1,5 liter hudkräm. I Sverige skulle jag ha fått betala 420 för samma mängd.
Här på bilden syns min pytteflaska från Sverige och mina jumbo-USA-size flaskor :)
Fredagkväll, jag och Christofer har varit i mysiga Park Slope här i Brooklyn för några drinkar på ett ställe som heter Burrito, mexicansk restaurang med skönt barhäng. Serverar tacochips och salsa till drinkarna, hur kan man säga nej? :)
Drack en Strawberry Daiquiri och en Piña Colada... mmmmm...
Dax för lite sömn, ska nog på fest i Park Slope imorgonkväll.. Åker nog till Greenwich på dagen, det är ett sånt trevligt område..
Jag kommer sakna den här staden så mycket....
Känns sorligt att det snart är över.
Känns sorligt att det snart är över.
13 november 2008
Va!?
Jag behöver inget gymkort, jag är skitsnygg ! Man skulle kunna tro att jag har vunnit OS i att vara i toppform, iallafall VM.
/C
/C
Bronx Zoo
Idag har vi alltså besökt Bronx Zoo. Trevligt, tar dock drygt en timme att åka ändå upp till the Bronx, men det kan jag tycka att det var värt. Här kommer några bilder av alla jag tog.
Mys i Bronx
Whoho!
Mysko djur
Christofer fick ett konstigt samtal
Dromedarer
Mys i Bronx
Whoho!
Mysko djur
Christofer fick ett konstigt samtal
Dromedarer
Gorillor, fanns en hel familj, kanske 12-14 stycken. De satt väldigt nära och man kunde se dem i ögonen, många av dem såg väldigt olyckliga ut, det gjorde ont i hjärtat....
Flamingos
Fina giraffer
Sovande tapir
Pingviner
Sovande sjölejon
Haha, ankor i dammen, supergulliga när de dyker ner och bara rumporna sticker upp!
Christofer älskar djur, och de här är nog hans favorit: Squirrels
Christofer älskar djur, och de här är nog hans favorit: Squirrels
De finns överallt, ÖVERALLT!, i helt störda mängder och Christofer är lika facinerad varje gång. Den här killen blev hans kompis för Christofer smugglade ut pommes frites från Cafeterian :)
Isbjörn
Grizzlybjörn
En vacker träd-bild till mormor och mamma :)
Tiger
Herr Nilson var också där
Vilket stort zoo, gigantiskt. 107 hektar, 4000 djur.
Vilket stort zoo, gigantiskt. 107 hektar, 4000 djur.
Rekomenderar det verkligen, men det är nog betydligt mer att se under sommarsäsongen, många djur var "vintrade" så man missade en del.
Nu ska jag sova, godnatt!
(kommentera gärna, så ofta ni kan, det är roligt att läsa)/H
Jul..
Som sagt snart jul. På min önskelista står ett gymkort.
Nu när man tappat några kilon skulle det kännas roligt att komma i form, man blir motiverad av att gå ner i vikt. Det känns verkligen som att min kost har förändrats, och kommer förändras i Sverige med.
Man klarar sig utan mjölk, jag har inte ätit smör på mackan sen jag kom hit och äter inte speciellt mycket bröd heller. Har så gott som slutat dricka juice, och allt godis vi fått hitskickat har vi inte ätit upp, det har mer legat i bokhyllan. Man är inte sugen, mer avskräckt.
Äter frukt och grönt så gott som varje dag, ofta pasta och dricker mycket vatten.
Självklart fuskar man ibland, och det märks direkt, men på det stora hela har jag tappat 7 kilo.
Jag är inte fet, har inte varit fet heller, men jag skulle vilja bygga muskler. Jag har inte en enda någonstans på hela kroppen. Jo, i benen, med tanke på hur mycket man går, men ingen annanstans.
Därför önskar jag mig ett gymkort. Och banne mig att jag ska träna. Nu när vi pushat att pappa ska börja träna, och han har gjort det (jag är mycket imponerad) så kan man ju inte vara sämre själv. Jag känner träningshetsen från min familj, men det är bara positivt! :) Vore jag lika vältränad som min mor skulle jag inte ha några problem. Senaste året har hon och jag praktiskt bytt storlek. Hon har flyttat ner två steg, medan jag skamset hoppat längre upp.
Skam! Nu blir det ändring..
Det blir väl en vettig julklapp? Fast ändå, jag skulle ju vilja önska mig den där datorn? Svårt, mycket svårt....
PS.
(Kanske Christofer skulle behöva ha ett gymkort också. Den här degmagen är som en objuden gäst i vårt förhållande. Självklart är han mysig att krama om, men när han sitter nerhasad i soffan med fötterna på bordet och tallriken med mat balanserandes på magen, då är det inte lika gulligt. Jag har gett honom ett ultimatum: ska han vara tjock då får han skaffa sig ett välbetalt jobb :) Sist jag kollade var det inte så mycket cash i kockyrket, så det blir karriärändring eller gymkort.)
=)
/H
Nu när man tappat några kilon skulle det kännas roligt att komma i form, man blir motiverad av att gå ner i vikt. Det känns verkligen som att min kost har förändrats, och kommer förändras i Sverige med.
Man klarar sig utan mjölk, jag har inte ätit smör på mackan sen jag kom hit och äter inte speciellt mycket bröd heller. Har så gott som slutat dricka juice, och allt godis vi fått hitskickat har vi inte ätit upp, det har mer legat i bokhyllan. Man är inte sugen, mer avskräckt.
Äter frukt och grönt så gott som varje dag, ofta pasta och dricker mycket vatten.
Självklart fuskar man ibland, och det märks direkt, men på det stora hela har jag tappat 7 kilo.
Jag är inte fet, har inte varit fet heller, men jag skulle vilja bygga muskler. Jag har inte en enda någonstans på hela kroppen. Jo, i benen, med tanke på hur mycket man går, men ingen annanstans.
Därför önskar jag mig ett gymkort. Och banne mig att jag ska träna. Nu när vi pushat att pappa ska börja träna, och han har gjort det (jag är mycket imponerad) så kan man ju inte vara sämre själv. Jag känner träningshetsen från min familj, men det är bara positivt! :) Vore jag lika vältränad som min mor skulle jag inte ha några problem. Senaste året har hon och jag praktiskt bytt storlek. Hon har flyttat ner två steg, medan jag skamset hoppat längre upp.
Skam! Nu blir det ändring..
Det blir väl en vettig julklapp? Fast ändå, jag skulle ju vilja önska mig den där datorn? Svårt, mycket svårt....
PS.
(Kanske Christofer skulle behöva ha ett gymkort också. Den här degmagen är som en objuden gäst i vårt förhållande. Självklart är han mysig att krama om, men när han sitter nerhasad i soffan med fötterna på bordet och tallriken med mat balanserandes på magen, då är det inte lika gulligt. Jag har gett honom ett ultimatum: ska han vara tjock då får han skaffa sig ett välbetalt jobb :) Sist jag kollade var det inte så mycket cash i kockyrket, så det blir karriärändring eller gymkort.)
=)
/H
12 november 2008
Snart Jul
Vad tur att det är jul för nu har jag snart inga pengar kvar och jag är grymt sugen på att cykla lite. Min förra enhjuling gick ju sönder just innan jag for hit, men jag fick pengarna tillbaka så det var ju bra, synd bara att jag glömde att spara dom. Men fan jag glömde dessutom att det är vinter när vi kommer hem. Men jag önskar mig iallafall en ny enhjuling. Hanna tycker att jag ska önska mig nått praktiskt, typ en säng men hur kul är det egentligen? Vad fan kan man göra med en säng? Sova i 8 timmar om dygnet, hur kul är det? Okej Hanna är där, men när jag sover så märker jag ändå inte av hon. Jag kan spendera lika mycket tid med en cykel. Kanske kan skaffa en med pakethållare och skjutsa Hanna. Nä förresten hon får skaffa sig egna leksaker. Måste ju cykla bort min bulldeg till mage som jag långsamt börjar odla, fast jag har börjas triva med den, perfekt att ställa kakfatet på när man sitter i soffan och ser film. Och när jag tänker efter, varför ska jag göra mig av med nått som jag har invensterat så mycket pengar i ? Det måste ju vara som att köpa dåliga aktier eller nått i den stilen. Den är ju faktiskt ganska praktiskt när man tänker på det. En "airbag" som alltid är utfäld, ett extra bord att ställa sin öl på, och ju mer man dricker ju större blir bordet och på så sätt kan man ställa fler saker på det. Kanske en mysig huvudkudde till flickvännen? vad vet jag. Problemet är bara att Hanna tycker inte om den lika mycket som jag, tror jag iallafall.
2,13 meter hög.
1,54
Får se vilken jag bestämmer mig för. Kanske kommer på nå annat att önska mig. Jag kanske kan önska mig fler saker, jag har ju trots allt varit väldigt snäll i år. Fast jag tror redan att jag fått min julklapp för i år.
/C
2,13 meter hög.
1,54
Får se vilken jag bestämmer mig för. Kanske kommer på nå annat att önska mig. Jag kanske kan önska mig fler saker, jag har ju trots allt varit väldigt snäll i år. Fast jag tror redan att jag fått min julklapp för i år.
/C
Roosevelt Island
(Roosevelt Island, med Manhattan till vänster i bild)
Där har vi varit idag, trevligt.. Åkte en livsfarlig (?) linbana dit, promenerade runt och tog några bilder över Midtown.
Efter det åkte vi till Greenwich Village och kollade på skivor, blev väl ca 15 stycken. Greenwich (uttalas Grinn-itch) är en otroligt mysig stadsdel, bohemiskt med små butiker och restauranger, och inte på ett töntigt pluttenuttigt sätt, utan ungdomligt med skön stämning. Vi har rekat några ställen dit vi ska ta med Vivi och Anders, men vi åker dit på torsdag el. fredag för att reka mer grundligt. Jag har bara gått förbi lite snabbt där tidigare, men jag måste verkligen utforska; det känns som att det kan bli min nya favoritstadsdel i New York! Too good to miss.
Lite matinköp på PathMark, sen hem. Christofer har väldigt ont i sina leder, hela kroppen faktiskt (han kunde knappt gå upp för trapporna ur tunnelbanan) så jag har köpt en dunderkräm och smörjt in hela honom. Nu ligger han under täcket och fryser, men to make it up to him så kokade jag kaffe åt honom.. Nu kan han inte klaga :)
Imorgon blir det alltså Bronx Zoo, USAs största djurpark. Ska bli väldigt trevligt, Christofer älskar djur och det är roligt att vara med någon som uppskattar det. Han borde bli vetrinär, så som han bryr sig. När jag kom ut från en affär idag satt han på en parkbänk och fotade duvorna som satt bredvid. Det var nått om någon ekorre som kommit och satt sig bredvid, eller något i den stilen.
På en Record Store som vi besökte idag fanns två katter, smällfeta av alla möss det käkat, vägde säkert 5 kg var och var söta och mysiga. Var tvungen att klia dem lite, och nu längtar jag efter mina egna små troll! Hur kan man tycka om två små kattkillar så mycket?
Jag har köpt kakdeg på PathMark idag, ska gå och baka ut några Chocolate Chip Cookies nu. Jag menar, vem orkar göra degen när man kan köpa den? :)
Efter det åkte vi till Greenwich Village och kollade på skivor, blev väl ca 15 stycken. Greenwich (uttalas Grinn-itch) är en otroligt mysig stadsdel, bohemiskt med små butiker och restauranger, och inte på ett töntigt pluttenuttigt sätt, utan ungdomligt med skön stämning. Vi har rekat några ställen dit vi ska ta med Vivi och Anders, men vi åker dit på torsdag el. fredag för att reka mer grundligt. Jag har bara gått förbi lite snabbt där tidigare, men jag måste verkligen utforska; det känns som att det kan bli min nya favoritstadsdel i New York! Too good to miss.
Lite matinköp på PathMark, sen hem. Christofer har väldigt ont i sina leder, hela kroppen faktiskt (han kunde knappt gå upp för trapporna ur tunnelbanan) så jag har köpt en dunderkräm och smörjt in hela honom. Nu ligger han under täcket och fryser, men to make it up to him så kokade jag kaffe åt honom.. Nu kan han inte klaga :)
Imorgon blir det alltså Bronx Zoo, USAs största djurpark. Ska bli väldigt trevligt, Christofer älskar djur och det är roligt att vara med någon som uppskattar det. Han borde bli vetrinär, så som han bryr sig. När jag kom ut från en affär idag satt han på en parkbänk och fotade duvorna som satt bredvid. Det var nått om någon ekorre som kommit och satt sig bredvid, eller något i den stilen.
På en Record Store som vi besökte idag fanns två katter, smällfeta av alla möss det käkat, vägde säkert 5 kg var och var söta och mysiga. Var tvungen att klia dem lite, och nu längtar jag efter mina egna små troll! Hur kan man tycka om två små kattkillar så mycket?
Jag har köpt kakdeg på PathMark idag, ska gå och baka ut några Chocolate Chip Cookies nu. Jag menar, vem orkar göra degen när man kan köpa den? :)
11 november 2008
Tisdag
Hej hej hallå!
Vill meddela att jag känner mig frisk nu, har senaste veckan haft ont i halsen. Känner mig frisk som en nötkärna!
Igår kom Gabriellas mamma hit. Tessa heter hon, kommer från Polen och bryter lite när hon pratar, men hon är trevlig och hade med sig godis och skvallertidningar, så jag vet att jag gillar henne! :)
Nu ska vi till Roosevelt Island, imorgon Bronx Zoo. Full fart nu tills svärföräldrarna kommer hit. Vi längtar efter er!
Ciao!
/H
Vill meddela att jag känner mig frisk nu, har senaste veckan haft ont i halsen. Känner mig frisk som en nötkärna!
Igår kom Gabriellas mamma hit. Tessa heter hon, kommer från Polen och bryter lite när hon pratar, men hon är trevlig och hade med sig godis och skvallertidningar, så jag vet att jag gillar henne! :)
Nu ska vi till Roosevelt Island, imorgon Bronx Zoo. Full fart nu tills svärföräldrarna kommer hit. Vi längtar efter er!
Ciao!
/H
Tänkte göra en snabb check över vad jag har handlat. Inte alls så mycket saker, en del skivor och fler kommer det att bli. Tänkte bara vänta ett tag och se hur ekonomin ställer sig. Men problemet är att skivorna väger mycket. Så mamma och pappa ta med en väska så ni kan ta med dom hem.
Längtar tills det kommer hit lite folk och hälsar på. Börjar känna mig rastlös på dagarna men det är nog mest för att jag inte jobbar. Jag tror jag börjar gå upp i vikt, eller det är inte det att jag går upp i vikt, det är mest kroppsformen som börjar ändras. Jag brukade vara hyffsat tränad, nu känner jag mig som en bulldeg som håller på att jäsa. Men det gör inge, alla vill väll krama en tjockis.
/C
Längtar tills det kommer hit lite folk och hälsar på. Börjar känna mig rastlös på dagarna men det är nog mest för att jag inte jobbar. Jag tror jag börjar gå upp i vikt, eller det är inte det att jag går upp i vikt, det är mest kroppsformen som börjar ändras. Jag brukade vara hyffsat tränad, nu känner jag mig som en bulldeg som håller på att jäsa. Men det gör inge, alla vill väll krama en tjockis.
/C
09 november 2008
Grattis
Grattis grattis pappa på fars dag :) Världens bästa pappa har jag, duktig och snäll, ställer alltid upp.
Grattis till svärfar Anders, som också är snäll och kul, och väldigt gullig i sin Hemglass-mössa :)
/H
Grattis till svärfar Anders, som också är snäll och kul, och väldigt gullig i sin Hemglass-mössa :)
/H
08 november 2008
Snart kommer det mer gäster!
Lite smått och gott.
Ja det har ju hänt en del dom senaste två veckorna har dock inte hunnit att skriva så, eller jag har inte orkat, ska jag vara helt ärligt har jag skitit i det. Men nu tänkte jag ta mig lite tid.
En morgon ringde det på dörren och jag orkade inte kliva upp, som vanligt trodde jag det var den där jobbiga brevbäraren som tycker det är kul att terrorisera oss. Men efter ett tag blev jag less och gick och öppna. Utanför dörren stod Johan och Gustaf, jag blev grymt förvånad över att se dom, hade ingen aning om att dom skulle komma hit. Snabbt bestämde vi oss för att dricka öl.
Vi hann med diverse saker, Jag och Gustaf var på Hockey New York Rangers mot Pittsburgh Penguins. 3-2 till Rangers efter straffar, Henke blev matchens lirare. Bra match men dyr öl.
En morgon ringde det på dörren och jag orkade inte kliva upp, som vanligt trodde jag det var den där jobbiga brevbäraren som tycker det är kul att terrorisera oss. Men efter ett tag blev jag less och gick och öppna. Utanför dörren stod Johan och Gustaf, jag blev grymt förvånad över att se dom, hade ingen aning om att dom skulle komma hit. Snabbt bestämde vi oss för att dricka öl.
Vi hann med diverse saker, Jag och Gustaf var på Hockey New York Rangers mot Pittsburgh Penguins. 3-2 till Rangers efter straffar, Henke blev matchens lirare. Bra match men dyr öl.
American Museum of National History
Johan försökte att smälta in i sin riktiga familj.
Coldplay, nice. Dyr öl.
Vi gjorde mycket mer än så. Kul att ni var här. Vi ses till Jul
I Tisdags var det val och det slutade lyckligt. Obama vann över Mccain. Ett fullproppat Times Square, härlig stämning. Folket som var där var trogna Obama fans, Obama för det folket är lika stor som han Jesus är för dom kristna. När det var klart att Obama hade vunnit så brast Times Square i jubel. Kul att uppleva en sån känsla. Det enda man kunde känna var glädje när man tittade runt sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)