För en vecka var jag så skadat less på soffan, hade legat där en och en halv vecka, uttråkad..
Nu efter en arbetsvecka är det min bästa vän :)
Trevlig helg!

Storleksbyte

Det är verkligen inte bara magen som växer.
Igår var jag på Twilfit och uppdaterade underkläderna. De är verkligen duktiga och superkunniga där, så nu sportar jag storlek 75F på BH och har hoppat upp till storlek 40 på trosor. Om någon månad kommer jag ha samma form som en amerikansk fotboll (förutsatt att inte fötterna och huvudet också hittar på att växa)..
Nu ska jag och Johan äta fredagspizza!
Man blir ju inte gravidtjock om man inte hjälper till lite ;)

Vecka 13

Eventuellt illamående i början av graviditeten har för de flesta kvinnor upphört helt, vissa känner dock av illamåendet under hela graviditeten. Från och med nu kommer livmodern att växa i en i en jämn och märkbar takt. Risken för missfall har minskat med ca 65 % när man kommit in i vecka 13 och den första tredjedelen av graviditeten är tillända.

Barnet är nu 11 veckor gammalt och ca 65-78mm långt från huvud till stjärt. Det är färdigbildat i den mån att barnet nu bara ska växa och mogna, tills att det kan överleva utanför sin mammas kropp. Inälvorna har nu börjat förflytta sig längre in i kroppen. Bukspottskörteln börjar producera insulin och levern börjar utsöndra galla. Barnets hals är färdigbildad och redan tillräckligt stark för att barnet ska kunna röra på huvudet. Ögonen flyttar sig till sitt läge på framsidan av huvudet och även öronen intar sin normala position. Det finns forskning som tyder på att barnet börjar uppfatta ljud nu. Öronen är färdigutvecklade först i v.24 men man tror att fostret hör med hjälp av receptorer i huden som tar upp vibrationer.

Omg

Lisa är här, vi har ätit surströmming. Det var gott som satan. 4 timmar senare ringer det på dörren. Christofer öppnar.
Det är en granne som är lite lätt upprörd.

Granne: -Har ni ätit surströmming?
Christofer: -Ja.
G: -Det luktar rätt mycket..
C: -Oj, ursäkta, jo det luktar ju en del.
G: -Alltså, jag bor ovanför er och det luktar ju typ i hela min lägenhet.
C: -Okej.
G: -Alltså, det fastnar ju typ i tapeterna och i gardinerna och speciellt i sängkläderna. Jag har mitt sovrum däruppe och det luktar. Sånt går aldrig bort vet du.
C: -Okej.
G: -Det är ju inte bara att öppna en burk och tro att det slutar lukta direkt.
C: -....
G: -Jag hoppas att det inte luktar imorgon när jag kommer hem från jobbet, då måste vi prata om det här.
C: - Okej?
G: -Hej då.

Hahahahah!!!!
Vilken tönt! Hur ids man?
Självklart får man äta surströmming! Bostadsrättsföreningen brukar äta det i samlingslokalen vid årsmötena! Märkligt vad folk är korkade...

Hoppas han kommer förbi imorgon, då ska jag ge honom en Wonderbaum med presentsnöre på :)

Undra om han knackar på hos alla som röker på balkongen också, röker gör ju folk betydligt oftare än vad de äter surströmming, plus att det om nått fastnar i gardiner och tapeter, OCH är skadligt!

Eller har ni hört om någon som fått bestående men från surströmmingslukt?

En liten bula

Sjukling

Kylen är urstädad, diskmaskinen brummar, en stor gryta med soppa står och bubblar på spisen. Låter ju alldeles supermysigt, om det inte vore för att jag fortfarande är sjuk. Tionde dagen hemma, jag blir tokig!!
Har varit hos läkaren som ville att jag skulle vara hemma veckan ut.. Seg förkylning det här alltså.

Jaja, inte så mycket att göra. Ska försöka ta mig till Apoteket och köpa hostmedicin, torrhosta kan man ju bli tokig på alltså!

I brist på annat får man ju se TV, har sett klart alla säsonger av Ally McBeal, första säsongen av Modern family (briljant serie!) och en del filmer.
Just nu ser jag på MTV (?), de visar Top 10: Boy Bands.
Rätt kul, Take that, Westlife, Boyzone, 5ive, Backstreet Boys.. Känns som att åka tillbaka 10 år i tiden när man prenumererade på Frida och sminkade sig med alldeles för mycket ögonskugga.
Kul :)

Nej, nu ska jag och mitt sällskap glo vidare..

Oturskväll

Igår skulle jag poppa popcorn i kastrull.
Det gick åt helvete.

När poppandet var klart skulle jag hälla över popcornen i en skål. Jag var rädd att bränna mig, så jag höll bara i ena handtaget och i locket med den andra handen.
Det var ju dumt. Fetbrände mig av ångan på hela tummen!
Slängde ner allt i diskhon och skulle slita fram närmsta grej från frysen, hittade ett baconpaket. I all hast råkade jag riva ut istärningsbyttan (precis nypåfylld) och det blev en stor pöl nedanför frysen. Baconpaketet var för rakt och det var supersvårt att kyla tummen. Spolade under kranen istället, visade sig att det var supervarmt vatten och det gjorde förjävligt ont. Bytte till halvkallt (lärde mig på nån första hjälpen att man ska ha kroppstemp på vattnet), och det blev lite bättre.
Då märker jag att Kumar ligger och rullar sig i vattenpölen och det blir ännu mer blött på köksgolvet. Ids inte fixa så jag slänger ut lite handdukar och schasar iväg katten. Vilken pärs!
Jo, och popcornen blev brända för dom fick ligga kvar i supervarm kastrull för länge... Crap!

Sjukling

Har varit hemma från jobbet en vecka pga förkylning. Ungarna på jobbet är snoriga och om snoriga ungar kommer till dagis blir fröknarna sjuka. Just nu är dom 4 fröknar på 30 barn. Vanligtvis är vi 7 fröknar på 37 barn. Så kan det gå...

Jag har vansinnigt långtråkigt. Kan inte göra annat än ligga på soffan och se på serier, jag är slut i kroppen. Orkar på sin höjd gå ner till Lill-Ica och köpa mjölk. Men det är en ansträngning.

Mår dock bättre idag och planen är att jag ska åka till jobbet imorgon.
Mår för övrigt helt okej med tanke på att man är gravid.
Illamåendet har avtagit en del och jag är inte lika bottenlöst trött. Jag har faktiskt klarat av att vara vaken efter tolv nu, två gånger! :)
Magen putar lite lite, men det ser mer ut som en chipsmage än en bebismage än så länge..

Jag längtar hem, tror det är hormonerna (och förkylningen) som svallar litegrann. Jag vill ha jullov, täckbyxor, mandarinfrossa med Lisa, spela spel hos mamma och pappa, kramas med Simon, spela kort på stugan..
Tända brasor, tända ljus, handla julklappar och koka knäck. Har dock aldrig lyckats få igång en brasa, brukar inte köpa julklappar och har än i mitt liv aldrig gjort knäck... Men tända ljus är jag en hejare på!
Julstämning och mys.
2 månader kvar, hemresa 19/12.

Nä, nu måste jag ta en Alvedon och en kopp te och bli frisk!

Vecka 12

Ditt barn är ca 60mm långt från huvud till stjärt och vikten är omkring 18g. Barnets huvud blir rundare i formen och hon eller han ser mer och mer ut som ett människobarn från topp till tå. De inre organen fortsätter att utvecklas, speciellt hjärnan. Fingrar och tår har delat på sig och skelettet blir allt hårdare. Könsorganen börjar formas i enlighet med fostrets kön.

Hypofysen som sitter på hjärnans undersida, börjar producera hormoner och stämbanden börjar bildas. Barnet rör sig alltmer i livmodern och kan le, rynka pannan och suga på tummen. Matsmältningssystemet klarar nu att tillgodogöra sig glukos (socker) och navelsträngen transporterar näring och avfallsprodukter mellan moderkakan och barnet.

Polarfrost

Hej där!
Vad sover ni i för kläder? Själv så sover jag i bomullslinne och trosor och sport-BH.

Christofer är redo för allt och sover i långa, tjocka mjukisbyxor och fleece.



Märkligt? Varmt?
Nej då, vem ska annars försvara mig mot nattliga isbjörnar eller snömannen?
Skulle Becksjudarvägen 55 krocka med ett isberg och sjunka skulle Christofer klara sig betydligt längre än Leonardo di Caprio i vattnet, det är nått som är säkert!


:)

Vecka 11

Ifall någon (förutom jag) är intresserad att följa förloppet tänkte jag klistra in info (kopierad från gravid.se) vecka för vecka.
Jag är just nu i vecka 11 (byter till ny vecka på tisdagar).


Eventuellt illamående brukar nu avta i frekvens. Blodmängden i din kropp ökar och kommer och kommer att göra det till och med den 30 veckan. Dina händer och fötter kan kännas varmare, på grund av att du har mer blod som cirkulerar.

Kroppen behöver extra mycket vätska och du kan känna dig törstigare än normalt. I denna vecka har du normalt gått upp ca 1kg, men kvinnor som lidit av illamående kan istället ha gått ned i vikt fram till nu.

Ditt barn är 44-60mm långt från huvud till stjärt. Könsorganen började ta form i vecka 10 och utvecklas nu, men än går inte att se vilket kön barnet har. Nu har barnets alla viktiga organ bildats och eftersom de inte kommer att förändras annat än att de växer, är risken för medfödda missbildningar och sjukdomar liten efter denna veckas utgång. Även risken för påverkan av infektioner och vissa läkemedel minskar. I slutet av veckan är barnet dubbelt så långt jämfört med förra veckan och huvudet är ungefär hälften så stort som resten av kroppen. Under ögonlocken börjar irisarna att bildas, de kommer så småningom att skydda ögonen från att släppa in för mycket ljus. Öronen fortsätter att utvecklas. Barnet kan nu gäspa, suga och svälja. Små finesser som hårstrån och naglar börjar dyka upp. Hjärtat pumpar blod till kroppens nu fungerande organ, inklusive navelsträngen som transporterar blod till moderkakan.

Bullbak

Vad roligt att folk blir så glada! :) Vi är också självklart galet glada, så spännande så man knappt vet vad man ska göra!

Vi har vetat om det i drygt en månad, men man vill inte säga nått innan man själv fattat och landat i det. En liten bebis!
Halva mig och halva Christofer.

Jag har redan hunnit vara till barnmorskan 4 gånger (inte så oväntat när det gäller mig) och en sväng å kollat på barnvagnar...

Självklart längtar man till maj, men man är väldigt tacksam att man har 40 veckor på sig att förbereda sig, både mentalt och materiellt. Men nu är det ju, sjuka tanke, mindre än 29 veckor kvar. AAAAH!!

Det händer så mycket i min kropp och magen har börjat växa. Ska söka upp någon bra sida jag kan kopiera in info från ifall någon vill följa med i utvecklingen. I dagsläget är bebisen (som vi av någon anledning börjat kalla ärtan) stor som en lime.

Det finns så mycket man kan oroa sig för. Sjukdomar, missbildningar, fel.
Men också oro för ekonomi, jobb, avståndet till Piteå, lägenheten. Det finns så mycket som skulle kunna vara bättre "planerat".

Men jag känner sällan av den oron, för det överskuggas av sån glädje. Vi har velat ha barn, jag har känt i flera år i min kropp och i mitt sinne att jag är en mamma (som inte fått barn än).
Glädje av att få lära känna en ny person, en individ som man själv varit med om att skapa (hur coolt är inte DET?!).

Men, mest av allt, att det är med Christofer. Jag slutade undra för väldigt länge sedan om han var rätt för mig.
Han är min enda, den rätta, den mest underbara person jag nånsin känt. Vi är ett sånt bra par för vi tycker om varandra så mycket. Det tog tid att lära känna varandra och anpassa våra liv tillsammans, men nu när vi hittat vår rytm och vårt språk så finns det inga tvivel.

Tänk att känna så om en person och sedan upptäcka att man tillsammans med den personen knegat ihop en liten bulle som växer i ens ugn.
I'm telling you people, it doesn't get better than that!

Change

Okej, mycket kattinlägg nu. Beror på flera saker, delvis är katterna skitmysiga just nu och sen för att jag legat hemma förkyld i några dagar och således haft väldigt lite att göra.

En New York-blogg som blev en Stockholmsblogg som blev en kattblogg.

Det ska det bli ändring på närmsta tiden kan jag lova.






Jag är i mitten på vecka 11, beräknad till den 8 maj.
Mår illa, men lycklig till tusen att vänta barn med mannen i mitt liv.

Frågor, någon? :)

Kumar hånglar med badkars-kranen

Låååång katt

Kattfajt

Lataste katterna ever.
De slåss, de vilar. Sen slåss de lite till, sen vilas det igen. Sen tvättar Kumar Kardes, sen slåss de, sen somnar de om.

Mjölktjuven nr 1

Kardes

Jag har varit hemma idag för jag är förkyld och mår illa. Kardes märker det direkt.
Han har inte lämnat mig ifred på hela dagen, han står bredvid spisen när jag lagar mat, han sitter på stolen bredvid mig när jag äter, han sitter och glor på mig när jag går på toa och så fort jag sitter i soffan så SKA han ligga i mitt knä eller sova på mina fötter.
Om jag råkar knuffa bort honom blir han skitsur och gnäller till, sen kryper han bara närmare.

Myskatt, han gör mig friskare. Han är som en teddybjörn för vuxna.

Tjena!

Tankar

T-centralen, 21.54 en onsdagkväll. Massa folk, överallt.

Går från Centralstation till tunnelbanan.
Jag känner mig som en stockholmare, jag vet vart jag ska, det här är hemma.

När jag precis flyttat hit hatade jag Centralen (och gör det fortfarande), men förr var det värre. Det var så mycket intryck, folk, kläder, reklam, åsikter att ta in. Vad pratar de om? Är han uteliggare? Vart kommer de ifrån? Vart ska jag?
Väskor, frisyrer, kaffe latte, hundvalpar på tåget; allt skulle registreras och analyseras.
Man var slutkörd efter ett besök mitt i Stockholms spindelnät.

Nu är det annorlunda, det känner jag på mitt beteende. Man passerar hundratals människor inom loppet av någon minut, utan att tänka. Bara ta sig från punkt A till punkt B utan att behöva ta ögonkontakt med en enda själ.
Lite grann som att köra E4:an mellan Rosvik och Luleå, inte fasen kikar man på varje tall då liksom. Man svischar förbi, den ena lika obrydd som den andra. Inget utbyte, noll kontakt.

Sorgligt kan en del tycka, att inte möta de medmänniskor man lever så nära inpå i en så stor stad full av ensamma.
Men samtidigt, nödvändigt för att kunna fokusera på sig själv och bara vara, utan måsten.

Om man ska dra någon typ av norrländsk motsvarighet till Centralen kan man väl ta Noliamässan som exempel. Massor med folk, trångt, man ska ta sig fram, alla åldrar, barnvagnar och hundar.
Men här hälsar alla på varannan, många går dit enbart för den sociala kontakten (och självklart montern med Jonssons mandelpotatischips). "Men hej! Det var inte igår! Jaha, hur går det med husvagnsköpet/husrenoveringen/
hundvalpen/etc?".
Här är man inte anonym, tvärtom så betyder stora folksamlingar många att prata med, upprätthållande av kontakter och kära återseenden.

Däremot att fråga en främling om vägen eller klockan känns helt naturligt i Stockholm. Mammor frågar närmsta person om de kan få hjälp ner med barnvagnen på bussen. Alla frågar alla om vilken buss som går till Forum Nacka.
Och det gäller inte bara ens eget närområde, man kan fråga folk vart som helst, Alby som Östermalm.

Är det lika vanligt i Norrland? Eller är det så att själv är bäste dräng, man ska klara sig själv och OM man mot förmodan skulle behöva fråga om nått då vänder man sig främst till någon man redan känner. Frågar man om vägen i sin egen hemstad kan man bli misstagen som turist, hemska tanke.
Åker du däremot till Borlänge tvekar man inte en sekund på att fråga åt vilket håll busstationen ligger.


Vad tycker ni?