Den här bloggen handlar om vår familj. Christofer jobbar som kock i Skellefteå och Hanna är föräldraledig med lilla Elsa och Vilma. Från att ha startat som en reseblogg när vi flyttade till New York september 2008, har bloggen hängt med när vi flyttade till Stockholm 2009, köpte lägenhet i Finntorp 2010, när vi fick Vilma 2011 och flyttade till Älta 2012, och förhoppningen är att den ska hänga med nu när vi flyttat till Piteå 2013 och Elsa kommit till världen i oktober!
29 december 2011
27 december 2011
24 december 2011
23 december 2011
20 december 2011
Vilma 7 månader
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, tiden går förjävla fort! Vår lilla bebis är 7 månader idag..
Hennes person, den hon är, blir tydligare för varje dag som går. Det känns som att man känner henne, samtidigt som man ständigt lär sig nya saker om henne.
Hon är så fin, och glad och enkel och skön på nått sätt. Så länge hon är mätt är hon alltid nöjd, när hon är hungrig blir det kinkigare.
Dagen börjar kring 7-8, då vaknar jag av någon bökar och pratar ifrån spjälsängen. Hon kan ligga och jollra och tjoa i säkert 10 minuter innan hon blir less (bra för mammor som vill ligga och dra sig en stund). Då dricker vi välling (Nestles majsvälling, 150 ml). Sen leker Vilma 1-2 timmar, sen är det dags för gröt. Vi kör olika gröter, gjord på ris eller havre, smaksatta med olika frukter, mango, banan, äpple, päron..
Ibland räcker det med en portion (1 dl vatten, 3/4 dl pulver) men de flesta dagarna vill hon ha två. Efter gröten är hon rund och go, och väldigt mätt! Då sover hon, 1-2 timmar i sin säng. Kring 11-12 går vi hemmifrån, vid 13 äter hon en grönsakspuré och en fruktpuré, sover en stund (30-45) i vagnen.
Hemma vid 16, äter grönsak + kött/fisk, samt en mosad banan (hon skulle lätt kunna äta 3!). Har man tur så somnar hon en stund och sover mellan 17-18, men hon avskyr att gå och vila vid den här tiden (trots att hon verkligen behöver sömnen). Vi väcker henne kl 18, senare än så får hon inte sova. Så leker Christofer med henne som har kommit hem från jobbet och har massa lek- och busenergi! Nått man själv hade slut på sen 14-tiden...
Så vi 19 varvar vi ner, dämpar ljuset och ljuden, så får Vilma välling. Sen borstar vi de två små tänderna i nederkäken.
Efter det är det sovdags. De flesta dagarna är det bara lägga ner henne, släcka och gå ut, så har hon somnat inom 5-10 min. Några kvällar (oftast när hon inte sovit sista luren) är hon övertrött och gasar upp sig själv, gråter och skriker fastän hon egentligen inte vet varför. Ligger man bredvid hör man hur hon kommer av sig i gråten för att hon hittat ett hörn på kudden eller en lapp på pyjamasen. När den blir tråkig kommer hon på, javisst ja, jag grät ju, och så fortsätter hon en stund. Oftast hjälper det med lite kramar och mys så hon kommer ner i varv, och funkar inte det så är det bara att lägga ner henne så får hon gråta en skvätt, sen går det över... För ett ovant öra låter det säkert som hon ligger och lider, men som förälder blir man expert på att lyssna på sitt barns gråt och tolka det. Speciellt om man hör det varje dag. Christofer har väldigt svårt för när hon gråter, han vill hålla henne i famnen tills hon sommar och bara ge henne banan när hon är less ärtpuréen, sånna saker.
Jag kör mer med hårda puckar, jag är lite av åsikten "jag är din förälder och jag visar hur man ska göra"..
Alla gånger Vilma får ett nej av mig kommer hon smajla in sig och flörta med pappa som kommer ge henne allt hon villa ha. Pappas flicka :) Och mammas!
Sover på natten gör hon som vanligt. Hon har blivit stadig på att sitta i hennes matstol, men att sitta själv på golvet går skittungt. Hon hon fattar typ inte tekniken!
Däremot står hon på alla fyra och önskar att hon tog sig nånstans. Hon gungar och juckar, men så fort hon lyfter en arm för att ta sig framåt blir hon som en fyrbent pall som tappat ett ben - duns!
Fast hon faller bra, har lärt sig landa på bröstet och lyfta huvudet så det inte stöter i. Oftast.
De allra roligaste sakerna är vuxensakerna; mobiltelefoner, fjärrkontrollen, tangentbordet. Hon har blivit svår att finta, hon vet vart sakerna tar vägen när man försöker hålla undan/gömma. Örnblicken ser allt.
Nu har hon enbart strl 74 på kläder, och ibland är vissa saker för små! Speciellt på byxlängden, sällan i midjan, sånna byxor med anpassningsbar resår är bra. Sen kör vi ju på pyjamas med fot, fattar inte vad andras barn har på sig när deras föräldrar inte vill ha pyjamas med fot. De kan väl inte sova barfota?! Har de strumpor på natten?
Nu är vi hemma i Piteå hos mormor och morfar för julfirande!
Mysigt värre, men vi saknar Christifer. Honom får vi träffa 30/12, hurra :D
17 december 2011
13 december 2011
5 år
Så lång tid har jag spenderat med Christofer. Så lång tid har vi delat med oss av varandras liv.
Ikväll hoppade Johan in som barnvakt så jag och C kunde gå ut och äta. Vi åt på ett ställe som heter Bar Nombre, ligger på Odengatan. Det var helt otroligt gott! Trevlig personal, Christofer kände en av kockarna och ägarna bjöd oss på bubbel :)
Efter den goda maten åkte vi hem i regnet, gick in och tittade en stund på vårt underbara barn, sen kollade vi på film med Johan, Kim och Alexandra.
En helt vanlig 5-årsjubileumsdag i mitt och Christofers liv :)
Puss!
Ikväll hoppade Johan in som barnvakt så jag och C kunde gå ut och äta. Vi åt på ett ställe som heter Bar Nombre, ligger på Odengatan. Det var helt otroligt gott! Trevlig personal, Christofer kände en av kockarna och ägarna bjöd oss på bubbel :)
Efter den goda maten åkte vi hem i regnet, gick in och tittade en stund på vårt underbara barn, sen kollade vi på film med Johan, Kim och Alexandra.
En helt vanlig 5-årsjubileumsdag i mitt och Christofers liv :)
Puss!
09 december 2011
Parmiddag
06 december 2011
03 december 2011
Wiihoo!
Ikväll ska jag och Christofer på fest. Det anordnas en fest som heter Huvudstad Piteå på Clustret, en fest för utflyttade Piteåbor som bor i storstan.
Vivi och Anders aka. farmor och farfar kommer hit och barnvaktar :)
Premiär för deras del. Tur att Vilma kommit ur sin fas, annars hade det blivit tungt för Brunströmmarna.. Nu är hon samma vanliga solskensbarn igen. Men inte så konstigt att hon varit ledsen, nu har båda framtänderna i nederkäken kommit. Stora tjejen..
Nej, måste gå, har en pumpa-jordärtskock-timjan-gryta på spisen !
Vivi och Anders aka. farmor och farfar kommer hit och barnvaktar :)
Premiär för deras del. Tur att Vilma kommit ur sin fas, annars hade det blivit tungt för Brunströmmarna.. Nu är hon samma vanliga solskensbarn igen. Men inte så konstigt att hon varit ledsen, nu har båda framtänderna i nederkäken kommit. Stora tjejen..
Nej, måste gå, har en pumpa-jordärtskock-timjan-gryta på spisen !
01 december 2011
Världens mest svårfotograferade julstjärna
29 november 2011
Käraste dottern
Vilma är inne i en sjukt jobbig period. Inget man gör duger, man leker, ger mat, gungar, sjunger, busar... Gråt, frustration, ilska, hysteriskt skrik..
Jag känner knappt igen henne. Mitt lilla ängelbarn har blivit en marodör.
Tanden (och nu börjar granntanden sticka fram också) skaver, det gör säkert jätteont och irriterar. Jag ger alvedon och tröstar..
Men det är inte bara det. Det är nått annat också.
Enligt den underbara boken "växa och upptäcka världen" är det just nu klimax i den utvecklingsfas hon går igenom, den som startar vid 26 veckor (hon är typ 28-29 nu).
Hon vägrar sitta i sin stol och äta, något som annars är en höjdpunkt i hennes dag. Hon som brukar dreggla och skratta medan man blåser på första gröttuggan, gråter hejdlöst och kastar sig bakåt i stolen. Hon blir nästintill hysterisk!
Så tar man upp henne, då är allt som bortblåst.
Men om man sätter/lägger henne på lekmattan brister hon igen. Så man tar upp henne i knät och håller om och kramas, kanske läser en bok. Då slänger hon sig bakåt i famnen och gråter och ålar ner..
Inget duger!
Enligt de böcker jag läser är detta en ganska vanligt förekommande fas hos de allra flesta halvårsbarn och dom garanterar att man "får tillbaka" sitt vanliga barn, att man bara ska ha tålamod.
Eftersom Vilma varit värsta überbarnet hittills så är mitt tålamod rätt kort och obeprövat. Jag har liksom aldrig behövt ha tålamod med henne, då hon alltid varit så lättsam och enkel.
Och det märkliga är att när någon är här på besök då duger det. Då vill hon sitta och leka och skrattar och har roligt. Men när det bara är hon och jag, då är det skitjobbigt.
Fast nu när jag läst vad jag skrivit inser jag att det är lite överdrivet. Ja, hon har verkligen förändrat sitt beteende, men inte alltid.
70% av dygnet är hon fortfarande världens gladaste/tryggaste/lättaste bebis. Så 30% gnäll/kläng/gråt.
Låter kanske inte så mycket, men prova jämför 30% med 1%..
Ja, hon tycker säkert inte att jag är världens roligaste alla dagar heller. Dåliga perioder har vi alla.
Jag längtar ändå efter att hon vaknar imorgon så jag får pussa på henne och tjata mantrat "säg mamma" tiotusen gånger ;)
Oskyldig tröttis
Jag känner knappt igen henne. Mitt lilla ängelbarn har blivit en marodör.
Tanden (och nu börjar granntanden sticka fram också) skaver, det gör säkert jätteont och irriterar. Jag ger alvedon och tröstar..
Men det är inte bara det. Det är nått annat också.
Enligt den underbara boken "växa och upptäcka världen" är det just nu klimax i den utvecklingsfas hon går igenom, den som startar vid 26 veckor (hon är typ 28-29 nu).
Hon vägrar sitta i sin stol och äta, något som annars är en höjdpunkt i hennes dag. Hon som brukar dreggla och skratta medan man blåser på första gröttuggan, gråter hejdlöst och kastar sig bakåt i stolen. Hon blir nästintill hysterisk!
Så tar man upp henne, då är allt som bortblåst.
Men om man sätter/lägger henne på lekmattan brister hon igen. Så man tar upp henne i knät och håller om och kramas, kanske läser en bok. Då slänger hon sig bakåt i famnen och gråter och ålar ner..
Inget duger!
Enligt de böcker jag läser är detta en ganska vanligt förekommande fas hos de allra flesta halvårsbarn och dom garanterar att man "får tillbaka" sitt vanliga barn, att man bara ska ha tålamod.
Eftersom Vilma varit värsta überbarnet hittills så är mitt tålamod rätt kort och obeprövat. Jag har liksom aldrig behövt ha tålamod med henne, då hon alltid varit så lättsam och enkel.
Och det märkliga är att när någon är här på besök då duger det. Då vill hon sitta och leka och skrattar och har roligt. Men när det bara är hon och jag, då är det skitjobbigt.
Fast nu när jag läst vad jag skrivit inser jag att det är lite överdrivet. Ja, hon har verkligen förändrat sitt beteende, men inte alltid.
70% av dygnet är hon fortfarande världens gladaste/tryggaste/lättaste bebis. Så 30% gnäll/kläng/gråt.
Låter kanske inte så mycket, men prova jämför 30% med 1%..
Ja, hon tycker säkert inte att jag är världens roligaste alla dagar heller. Dåliga perioder har vi alla.
Jag längtar ändå efter att hon vaknar imorgon så jag får pussa på henne och tjata mantrat "säg mamma" tiotusen gånger ;)
Oskyldig tröttis
Innovation
27 november 2011
Första advent
Pepparkaksbak och glöggprovning (4, eller 5 sorter?) med Gustav och Jessika. Mysigt värre så här första advent.
Julstämningen har dock inte riktigt infunnit sig i Finntorp.
Vad ger två julgranar när det är +8 och snön lyser med sin frånvaro? Skit samma tycker jag, jag avskyr snö och kyla så det här vädret passar mig perfekt :)
Ps. Christofer kommer inte ihåg, men för 5 år sedan blev han och jag tillsammans, på första advent. Jag minns det för de var skyltsöndag och jag gick runt och hade fjärilar i magen.
Vi har sagt att vår årsdag är på lucia 13/12, för det är lättare att minnas för Christofer ;)
Puss på dig min fina karl!
23 november 2011
Ett litet risgryn
Vilma har varit överjordiskt gnällig senaste dagarna, något som är väldigt ovanligt. I förrgår blev hon jätteröd i rumpan, det såg ut som hon bränt sig på kokande vatten. Jag fattade ingenting, trodde det var någon ny mat eller nått annat fel jag gjort.. Hon har varit jättelös i magen också.
Så träffade jag Mammagruppen idag, och när jag berättade om Vilma så sa en annan tjej att hennes dotter gått igenom samma sak innan hennes första tand kom. Jag har kollat munnen och tycker mig känna en liten pigg i överkäken, men då sa en annan mamma att tänderna alltid kommer i underkäken först. Vi kollade och javisst - en liten pyttetand har tittat upp.
Det förklarar så mycket!
Så efter en stor portion majs/potatispuré och en hel banan, en flaska välling och en Alvedon zup så slocknade pärlan 07.30. Hon hann inte ens rapa, så trött var hon.
Lilla fina fialotta, ledsen och oförmögen att be om den hjälp hon vill ha. Försöker så gott man kan med kallt vatten, värktabletter och bitringar, men helst av allt vill hon bara sitta i famn och kramas.
När hon är ledsen och gråter, tar jag upp henne i famnen, kramar om och vaggar.
Då lägger hon huvudet mot min axel, slutar gråta och slappnar av i hela lilla kroppen.
Då stannar tiden och jag vill spara det ögonblicket i tusen år. Då min dotter kan slappna av för att hon är hos sin mamma.
Det är lycka i sin renaste form.
Så träffade jag Mammagruppen idag, och när jag berättade om Vilma så sa en annan tjej att hennes dotter gått igenom samma sak innan hennes första tand kom. Jag har kollat munnen och tycker mig känna en liten pigg i överkäken, men då sa en annan mamma att tänderna alltid kommer i underkäken först. Vi kollade och javisst - en liten pyttetand har tittat upp.
Det förklarar så mycket!
Så efter en stor portion majs/potatispuré och en hel banan, en flaska välling och en Alvedon zup så slocknade pärlan 07.30. Hon hann inte ens rapa, så trött var hon.
Lilla fina fialotta, ledsen och oförmögen att be om den hjälp hon vill ha. Försöker så gott man kan med kallt vatten, värktabletter och bitringar, men helst av allt vill hon bara sitta i famn och kramas.
När hon är ledsen och gråter, tar jag upp henne i famnen, kramar om och vaggar.
Då lägger hon huvudet mot min axel, slutar gråta och slappnar av i hela lilla kroppen.
Då stannar tiden och jag vill spara det ögonblicket i tusen år. Då min dotter kan slappna av för att hon är hos sin mamma.
Det är lycka i sin renaste form.
21 november 2011
6 månader
För ett halvår sen hade du vid den här tiden (23.11) varit ute ur magen drygt 3,5 timmar. Du var svullen och ny, alldeles rosa i hyn och nyfiken på världen.
Vi hade precis fått komma in och hälsa på Lisa som var i full färd med att klämma ut Nova (som kom 00.48). På BB somnade du, och sov i ett helt dygn.
Jag och Christofer var trötta och hungriga, fyllda av adrenalin men slut på kraft. Vi var lyckliga och förvirrade och visste inte vad vi skulle göra, utan bara tittade på dig där du låg i din balja från landstinget.
Du var fin och söt och inte lik nån av oss utan var en alldeles egen person, du hade inte så mycket hår, men en Tintin-lock längst bak på huvudet.
Idag är du en stor tjej, ingen bebis utan ett barn. Snäll och lättsam, enkel att vara med men också lätt för att leka själv. Du ligger ofta på din filt och är jätteduktig på att röra dig från det ena hörnet till det andra, vrida och vända hit och dit. Det känns som att det bara är en tidsfråga innan du kryper, du är så sugen på att röra dig framåt, se mer av världen.
På natten sover du som en ängel, du sover fortfarande hela natten, från 19-20 ungefär och till 7.30-9.00, utan att vakna, gnälla eller äta. Dina jämngamla kompisar verkar ha det livat på natten, men du var snabb på att fatta att natten är till för att sova.
Du är trygg i den du är och din lilla kropp. När något går dåligt blir du arg, men om man avvaktar brukar du lösa problemet själv, eller hitta på något annat.
Du äter puréer av alla de slag, broccoli, jordärtskocka, blomkål, potatis, morot, sötpotatis, ärtor, majs, hallon, päron, mango och banan. Idag smakade du torsk med citron, lök och dill.
Du äter allt, smakar av och känner in när det är något nytt, men gapar sen efter nästa tugga.
Du äter smörgåsrån också, det är gott men svårt att pricka rätt. När du missar eller tappar blir du rätt sur..
Du ogillar att ha haklapp, klä dig, bli satt i vagn och spänna bältet i vagnen (fast det går över så fort man börjar promenera).
Du gillar när pappa busar med dig, banan, din kanin som du fått av faster Jenny, Bamse-prasselboken, lyssna på musik och när man pussar med ett gosedjur på din mun och gör ett högt pussljud.
En vanlig dag i ditt liv:
08.00, vaknar, äter 170 ml havrevälling.
Somnar om 30-40 min.
Leker ensamlek på lekmattan i ca 1,5-2 timmar.
10.30, äter en portion gröt 0,75 pulver + 1 dl vatten, d-droppar och ofta nån sked katrinplommonpuré.
11.00, klär vi oss och går hemmifrån, till ex mammagrupp. Åker vi buss så somnar du ofta en stund.
13.00, äter ersättning, 150 ml vatten + 5 skopor pulver.
Sitter och leker i vagnen med någon leksak, gärna bit-krokodilen.
16.00, brukar vi vara hemma. Då äter du puré, olika smak varje dag. Till efterrätt en mosad banan, din absoluta favorit. Du dricker vatten ur pipmugg.
Beroende på hur bra/mkt du ätit får du ibland en halv ersättning, sen sommar du kring 17 i din säng.
18.00, vi väcker dig. Du skulle kunna sova hur länge som helst men det är bäst att du vaknar så du hinner bli trött igen.
När du är nyvaken vill du gärna sitta och gosa en stund, sen leker du på filten medan vi äter middag.
Kring 19-tiden vill du ofta sitta i knät och vara nära, så då sitter du med oss i soffan. Du kan bli extra arg/ledsen om nått går dåligt, men det är bara för att du är rätt trött.
19.30, får du välling ofta i gungstolen i sovrummet. När du ätit upp brukar vi lägga mer dig, och du sover ofta inom 10 minuter. Senaste tiden har du blivit mer gråtig och ledsen vi sänggåendet, men det är ändå överkomligt. Vi sitter med dig en längre stund eller kramas med dig, då går gråten över.
Du har fått ganska mycket lugg, medan håret bak på huvudet fortfarande är rätt stubbigt. Du väger kring 8 kg och är drygt 70 cm lång. Du bär strl 68/74 beroende på vart kläderna är köpta. Du har strl 3 på blöjor och strl 3 på napparna på flaskorna.
Napp däremot har du helt slutat med (eller kanske aldrig riktigt börjat med).
Sitta kan du inte än, många av dina kompisar i Mammagruppen sitter själv utan stöd men du trivs hellre på mage eller rygg, och allra helst ståendes om någon håller i dig. Du är jättestadig på att stå men ostabil när du sitter..
Snarkningarna har tack och lov vuxit bort. Dock tror vi att första tanden är på väg, det känns så i din överkäke.
Du är lite småförkyld med snor och lite hosta, men det hade kunnat vara mycket värre. Ett annat barn i Mammagruppen har haft maginfluensa..
Du vinkar med handen, som om du "greppade" luft, men troligtvis så vet du inte vad gesten innebär än. Du säger en massa saker, rabblar och ramsar, och ibland blir det nått som kan uppfattas som ord, mamamam och heeeee. Om några månader ;)
Du är så stor tjej, sitter i knät och myser, stryker eller klappar den arm som håller om dig. Greppar efter näsor, glasögon, telefoner, fjärrkontrollen, strumpor och roliga vuxensaker, dina leksaker är inte lika roliga som en alvedonask eller handkräm.
Ibland känns det som du har världens snabbaste små händer som når allt på en millisekund.
Den glädje som man känner över att känna dig, spendera varje dag med dig och vara din förälder är monumental. Det känns som att ett rätt hyfsat liv innan har tiodubblats i värde sen du kom.
Jag längtar efter varje ny dag med dig.
Vår fina, söta, snälla, charmiga
Vilma Karolina Ywonne Brunström!
Vi hade precis fått komma in och hälsa på Lisa som var i full färd med att klämma ut Nova (som kom 00.48). På BB somnade du, och sov i ett helt dygn.
Jag och Christofer var trötta och hungriga, fyllda av adrenalin men slut på kraft. Vi var lyckliga och förvirrade och visste inte vad vi skulle göra, utan bara tittade på dig där du låg i din balja från landstinget.
Du var fin och söt och inte lik nån av oss utan var en alldeles egen person, du hade inte så mycket hår, men en Tintin-lock längst bak på huvudet.
Idag är du en stor tjej, ingen bebis utan ett barn. Snäll och lättsam, enkel att vara med men också lätt för att leka själv. Du ligger ofta på din filt och är jätteduktig på att röra dig från det ena hörnet till det andra, vrida och vända hit och dit. Det känns som att det bara är en tidsfråga innan du kryper, du är så sugen på att röra dig framåt, se mer av världen.
På natten sover du som en ängel, du sover fortfarande hela natten, från 19-20 ungefär och till 7.30-9.00, utan att vakna, gnälla eller äta. Dina jämngamla kompisar verkar ha det livat på natten, men du var snabb på att fatta att natten är till för att sova.
Du är trygg i den du är och din lilla kropp. När något går dåligt blir du arg, men om man avvaktar brukar du lösa problemet själv, eller hitta på något annat.
Du äter puréer av alla de slag, broccoli, jordärtskocka, blomkål, potatis, morot, sötpotatis, ärtor, majs, hallon, päron, mango och banan. Idag smakade du torsk med citron, lök och dill.
Du äter allt, smakar av och känner in när det är något nytt, men gapar sen efter nästa tugga.
Du äter smörgåsrån också, det är gott men svårt att pricka rätt. När du missar eller tappar blir du rätt sur..
Du ogillar att ha haklapp, klä dig, bli satt i vagn och spänna bältet i vagnen (fast det går över så fort man börjar promenera).
Du gillar när pappa busar med dig, banan, din kanin som du fått av faster Jenny, Bamse-prasselboken, lyssna på musik och när man pussar med ett gosedjur på din mun och gör ett högt pussljud.
En vanlig dag i ditt liv:
08.00, vaknar, äter 170 ml havrevälling.
Somnar om 30-40 min.
Leker ensamlek på lekmattan i ca 1,5-2 timmar.
10.30, äter en portion gröt 0,75 pulver + 1 dl vatten, d-droppar och ofta nån sked katrinplommonpuré.
11.00, klär vi oss och går hemmifrån, till ex mammagrupp. Åker vi buss så somnar du ofta en stund.
13.00, äter ersättning, 150 ml vatten + 5 skopor pulver.
Sitter och leker i vagnen med någon leksak, gärna bit-krokodilen.
16.00, brukar vi vara hemma. Då äter du puré, olika smak varje dag. Till efterrätt en mosad banan, din absoluta favorit. Du dricker vatten ur pipmugg.
Beroende på hur bra/mkt du ätit får du ibland en halv ersättning, sen sommar du kring 17 i din säng.
18.00, vi väcker dig. Du skulle kunna sova hur länge som helst men det är bäst att du vaknar så du hinner bli trött igen.
När du är nyvaken vill du gärna sitta och gosa en stund, sen leker du på filten medan vi äter middag.
Kring 19-tiden vill du ofta sitta i knät och vara nära, så då sitter du med oss i soffan. Du kan bli extra arg/ledsen om nått går dåligt, men det är bara för att du är rätt trött.
19.30, får du välling ofta i gungstolen i sovrummet. När du ätit upp brukar vi lägga mer dig, och du sover ofta inom 10 minuter. Senaste tiden har du blivit mer gråtig och ledsen vi sänggåendet, men det är ändå överkomligt. Vi sitter med dig en längre stund eller kramas med dig, då går gråten över.
Du har fått ganska mycket lugg, medan håret bak på huvudet fortfarande är rätt stubbigt. Du väger kring 8 kg och är drygt 70 cm lång. Du bär strl 68/74 beroende på vart kläderna är köpta. Du har strl 3 på blöjor och strl 3 på napparna på flaskorna.
Napp däremot har du helt slutat med (eller kanske aldrig riktigt börjat med).
Sitta kan du inte än, många av dina kompisar i Mammagruppen sitter själv utan stöd men du trivs hellre på mage eller rygg, och allra helst ståendes om någon håller i dig. Du är jättestadig på att stå men ostabil när du sitter..
Snarkningarna har tack och lov vuxit bort. Dock tror vi att första tanden är på väg, det känns så i din överkäke.
Du är lite småförkyld med snor och lite hosta, men det hade kunnat vara mycket värre. Ett annat barn i Mammagruppen har haft maginfluensa..
Du vinkar med handen, som om du "greppade" luft, men troligtvis så vet du inte vad gesten innebär än. Du säger en massa saker, rabblar och ramsar, och ibland blir det nått som kan uppfattas som ord, mamamam och heeeee. Om några månader ;)
Du är så stor tjej, sitter i knät och myser, stryker eller klappar den arm som håller om dig. Greppar efter näsor, glasögon, telefoner, fjärrkontrollen, strumpor och roliga vuxensaker, dina leksaker är inte lika roliga som en alvedonask eller handkräm.
Ibland känns det som du har världens snabbaste små händer som når allt på en millisekund.
Den glädje som man känner över att känna dig, spendera varje dag med dig och vara din förälder är monumental. Det känns som att ett rätt hyfsat liv innan har tiodubblats i värde sen du kom.
Jag längtar efter varje ny dag med dig.
Vår fina, söta, snälla, charmiga
Vilma Karolina Ywonne Brunström!
20 november 2011
14 november 2011
13 november 2011
Christofer
Min stora kärlek, mannen i mitt liv, världens snällaste, min hjälte, finaste människan på jorden, den mest underbara person jag känner..
..och från och med i år också världens bästa pappa!
Här med Vilma, bara en dag gammal, i landstingets babykläder, sovandes i givakt, bredvid sin alldeles egna pappa.
Grattis Christofer på fars dag!
PS. Min pappa är en suverän pappa han med.
PS 2. Jag har en kanonsvärfar också.
..och från och med i år också världens bästa pappa!
Här med Vilma, bara en dag gammal, i landstingets babykläder, sovandes i givakt, bredvid sin alldeles egna pappa.
Grattis Christofer på fars dag!
PS. Min pappa är en suverän pappa han med.
PS 2. Jag har en kanonsvärfar också.
11 november 2011
Vilma är inget spädbarn längre
10 november 2011
06 november 2011
Bussbarn
01 november 2011
Barnvagnsbio
28 oktober 2011
25 oktober 2011
Dyra leksaker
Vi har inte lagt ut speciellt mycket pengar på leksaker till Vilma. Några bitringar och så, resten har vi fått, lånat eller har bara följt med när vi köpt stora klädpaket. Men ändå, hon har en del, Fisher Price och sånt.
Nu har hon hittat sin favorit. Billig, enkel och tillgänglig i de flesta hem. Påsklämman.
Nu har hon hittat sin favorit. Billig, enkel och tillgänglig i de flesta hem. Påsklämman.
24 oktober 2011
Städdag
Söndag betydde städdag.
När man bor tre personer på 55 kvadrat gäller det att hålla efter, sortera och utnyttja förråden.
När Peter var här reagerade han över hur välstädat det var i våra garderober. Men man måste!
Så man går igenom lådor och garderober då och då och rensar undan det man inte använder just nu, saker Vilma växt ur och sommargrejer.
Vi hade värsta listan med allt vi skulle göra, vi klev upp rätt tidigt och började rensa och städa. Christofer la sig ner en stund när jag gick igenom en låda - och somnade!
Jäkla pajas!
När man bor tre personer på 55 kvadrat gäller det att hålla efter, sortera och utnyttja förråden.
När Peter var här reagerade han över hur välstädat det var i våra garderober. Men man måste!
Så man går igenom lådor och garderober då och då och rensar undan det man inte använder just nu, saker Vilma växt ur och sommargrejer.
Vi hade värsta listan med allt vi skulle göra, vi klev upp rätt tidigt och började rensa och städa. Christofer la sig ner en stund när jag gick igenom en låda - och somnade!
Jäkla pajas!
22 oktober 2011
Bra lördag
Vi har spenderat dagen med familjen Stubbergaard. Först promenad ut till Djurgården, sen besök på Junibacken. Där har jag inte varit på minst 17 år. Tydligen skulle resten av Stockholms småbarnsföräldrar dit, trångt och stojigt, men trevligt ändå. Vilma kollade på alla människor, alla färger och lampor. Tror inte hon hängde med riktigt men hon vaknade från sin lilla tupplur precis när vi skulle åka sagotåget, och glodde på högtalaren där Astrid Lindgrens röst kom ifrån, bra tecken :)
Oliver hade kul, fastän han också var i yngsta laget. Han blev ofta nerpucklad av de större barnen och kanske inte hade koll på alla Astrids sagor, men men.. Det var bra att reka, nu vet vi. Vi kan åka igen om nått år :)
På Junibacken har de en fin bokhandel med massa böcker och skoj. Inte bara Astrids sagor utan mycket annat också. Jag vet att det finns många böcker att låna så jag har inte tänkt köpa några. Men den här gick faktiskt inte att motstå! :)
Vilma somnade som en klubbad säl 19.15, så åt jag och Christofer tacos och nu dör vi tacosdöden i soffan med en kopp te och några bitar choklad.
Kanondag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)