29 november 2011

Käraste dottern

Vilma är inne i en sjukt jobbig period. Inget man gör duger, man leker, ger mat, gungar, sjunger, busar... Gråt, frustration, ilska, hysteriskt skrik..
Jag känner knappt igen henne. Mitt lilla ängelbarn har blivit en marodör.

Tanden (och nu börjar granntanden sticka fram också) skaver, det gör säkert jätteont och irriterar. Jag ger alvedon och tröstar..
Men det är inte bara det. Det är nått annat också.
Enligt den underbara boken "växa och upptäcka världen" är det just nu klimax i den utvecklingsfas hon går igenom, den som startar vid 26 veckor (hon är typ 28-29 nu).

Hon vägrar sitta i sin stol och äta, något som annars är en höjdpunkt i hennes dag. Hon som brukar dreggla och skratta medan man blåser på första gröttuggan, gråter hejdlöst och kastar sig bakåt i stolen. Hon blir nästintill hysterisk!
Så tar man upp henne, då är allt som bortblåst.
Men om man sätter/lägger henne på lekmattan brister hon igen. Så man tar upp henne i knät och håller om och kramas, kanske läser en bok. Då slänger hon sig bakåt i famnen och gråter och ålar ner..
Inget duger!

Enligt de böcker jag läser är detta en ganska vanligt förekommande fas hos de allra flesta halvårsbarn och dom garanterar att man "får tillbaka" sitt vanliga barn, att man bara ska ha tålamod.
Eftersom Vilma varit värsta überbarnet hittills så är mitt tålamod rätt kort och obeprövat. Jag har liksom aldrig behövt ha tålamod med henne, då hon alltid varit så lättsam och enkel.

Och det märkliga är att när någon är här på besök då duger det. Då vill hon sitta och leka och skrattar och har roligt. Men när det bara är hon och jag, då är det skitjobbigt.

Fast nu när jag läst vad jag skrivit inser jag att det är lite överdrivet. Ja, hon har verkligen förändrat sitt beteende, men inte alltid.
70% av dygnet är hon fortfarande världens gladaste/tryggaste/lättaste bebis. Så 30% gnäll/kläng/gråt.
Låter kanske inte så mycket, men prova jämför 30% med 1%..

Ja, hon tycker säkert inte att jag är världens roligaste alla dagar heller. Dåliga perioder har vi alla.

Jag längtar ändå efter att hon vaknar imorgon så jag får pussa på henne och tjata mantrat "säg mamma" tiotusen gånger ;)



Oskyldig tröttis

Innovation

Vad gör man när en knapp trillat av från svågerns mobiltelefon?



Jo, man filar en bit av en tändsticka, limmar dit den med tvåkomponentsepoxy och tejpar över tills den fastnat!
Vet väl vem som helst...

27 november 2011

Första advent




Pepparkaksbak och glöggprovning (4, eller 5 sorter?) med Gustav och Jessika. Mysigt värre så här första advent.
Julstämningen har dock inte riktigt infunnit sig i Finntorp.






Vad ger två julgranar när det är +8 och snön lyser med sin frånvaro? Skit samma tycker jag, jag avskyr snö och kyla så det här vädret passar mig perfekt :)

Ps. Christofer kommer inte ihåg, men för 5 år sedan blev han och jag tillsammans, på första advent. Jag minns det för de var skyltsöndag och jag gick runt och hade fjärilar i magen.
Vi har sagt att vår årsdag är på lucia 13/12, för det är lättare att minnas för Christofer ;)
Puss på dig min fina karl!

23 november 2011

Ett litet risgryn

Vilma har varit överjordiskt gnällig senaste dagarna, något som är väldigt ovanligt. I förrgår blev hon jätteröd i rumpan, det såg ut som hon bränt sig på kokande vatten. Jag fattade ingenting, trodde det var någon ny mat eller nått annat fel jag gjort.. Hon har varit jättelös i magen också.
Så träffade jag Mammagruppen idag, och när jag berättade om Vilma så sa en annan tjej att hennes dotter gått igenom samma sak innan hennes första tand kom. Jag har kollat munnen och tycker mig känna en liten pigg i överkäken, men då sa en annan mamma att tänderna alltid kommer i underkäken först. Vi kollade och javisst - en liten pyttetand har tittat upp.
Det förklarar så mycket!
Så efter en stor portion majs/potatispuré och en hel banan, en flaska välling och en Alvedon zup så slocknade pärlan 07.30. Hon hann inte ens rapa, så trött var hon.
Lilla fina fialotta, ledsen och oförmögen att be om den hjälp hon vill ha. Försöker så gott man kan med kallt vatten, värktabletter och bitringar, men helst av allt vill hon bara sitta i famn och kramas.

När hon är ledsen och gråter, tar jag upp henne i famnen, kramar om och vaggar.
Då lägger hon huvudet mot min axel, slutar gråta och slappnar av i hela lilla kroppen.
Då stannar tiden och jag vill spara det ögonblicket i tusen år. Då min dotter kan slappna av för att hon är hos sin mamma.
Det är lycka i sin renaste form.




21 november 2011

6 månader

För ett halvår sen hade du vid den här tiden (23.11) varit ute ur magen drygt 3,5 timmar. Du var svullen och ny, alldeles rosa i hyn och nyfiken på världen.
Vi hade precis fått komma in och hälsa på Lisa som var i full färd med att klämma ut Nova (som kom 00.48). På BB somnade du, och sov i ett helt dygn.
Jag och Christofer var trötta och hungriga, fyllda av adrenalin men slut på kraft. Vi var lyckliga och förvirrade och visste inte vad vi skulle göra, utan bara tittade på dig där du låg i din balja från landstinget.

Du var fin och söt och inte lik nån av oss utan var en alldeles egen person, du hade inte så mycket hår, men en Tintin-lock längst bak på huvudet.

Idag är du en stor tjej, ingen bebis utan ett barn. Snäll och lättsam, enkel att vara med men också lätt för att leka själv. Du ligger ofta på din filt och är jätteduktig på att röra dig från det ena hörnet till det andra, vrida och vända hit och dit. Det känns som att det bara är en tidsfråga innan du kryper, du är så sugen på att röra dig framåt, se mer av världen.

På natten sover du som en ängel, du sover fortfarande hela natten, från 19-20 ungefär och till 7.30-9.00, utan att vakna, gnälla eller äta. Dina jämngamla kompisar verkar ha det livat på natten, men du var snabb på att fatta att natten är till för att sova.

Du är trygg i den du är och din lilla kropp. När något går dåligt blir du arg, men om man avvaktar brukar du lösa problemet själv, eller hitta på något annat.

Du äter puréer av alla de slag, broccoli, jordärtskocka, blomkål, potatis, morot, sötpotatis, ärtor, majs, hallon, päron, mango och banan. Idag smakade du torsk med citron, lök och dill.

Du äter allt, smakar av och känner in när det är något nytt, men gapar sen efter nästa tugga.
Du äter smörgåsrån också, det är gott men svårt att pricka rätt. När du missar eller tappar blir du rätt sur..

Du ogillar att ha haklapp, klä dig, bli satt i vagn och spänna bältet i vagnen (fast det går över så fort man börjar promenera).

Du gillar när pappa busar med dig, banan, din kanin som du fått av faster Jenny, Bamse-prasselboken, lyssna på musik och när man pussar med ett gosedjur på din mun och gör ett högt pussljud.

En vanlig dag i ditt liv:
08.00, vaknar, äter 170 ml havrevälling.
Somnar om 30-40 min.
Leker ensamlek på lekmattan i ca 1,5-2 timmar.
10.30, äter en portion gröt 0,75 pulver + 1 dl vatten, d-droppar och ofta nån sked katrinplommonpuré.
11.00, klär vi oss och går hemmifrån, till ex mammagrupp. Åker vi buss så somnar du ofta en stund.
13.00, äter ersättning, 150 ml vatten + 5 skopor pulver.
Sitter och leker i vagnen med någon leksak, gärna bit-krokodilen.
16.00, brukar vi vara hemma. Då äter du puré, olika smak varje dag. Till efterrätt en mosad banan, din absoluta favorit. Du dricker vatten ur pipmugg.
Beroende på hur bra/mkt du ätit får du ibland en halv ersättning, sen sommar du kring 17 i din säng.
18.00, vi väcker dig. Du skulle kunna sova hur länge som helst men det är bäst att du vaknar så du hinner bli trött igen.
När du är nyvaken vill du gärna sitta och gosa en stund, sen leker du på filten medan vi äter middag.
Kring 19-tiden vill du ofta sitta i knät och vara nära, så då sitter du med oss i soffan. Du kan bli extra arg/ledsen om nått går dåligt, men det är bara för att du är rätt trött.
19.30, får du välling ofta i gungstolen i sovrummet. När du ätit upp brukar vi lägga mer dig, och du sover ofta inom 10 minuter. Senaste tiden har du blivit mer gråtig och ledsen vi sänggåendet, men det är ändå överkomligt. Vi sitter med dig en längre stund eller kramas med dig, då går gråten över.

Du har fått ganska mycket lugg, medan håret bak på huvudet fortfarande är rätt stubbigt. Du väger kring 8 kg och är drygt 70 cm lång. Du bär strl 68/74 beroende på vart kläderna är köpta. Du har strl 3 på blöjor och strl 3 på napparna på flaskorna.
Napp däremot har du helt slutat med (eller kanske aldrig riktigt börjat med).

Sitta kan du inte än, många av dina kompisar i Mammagruppen sitter själv utan stöd men du trivs hellre på mage eller rygg, och allra helst ståendes om någon håller i dig. Du är jättestadig på att stå men ostabil när du sitter..

Snarkningarna har tack och lov vuxit bort. Dock tror vi att första tanden är på väg, det känns så i din överkäke.
Du är lite småförkyld med snor och lite hosta, men det hade kunnat vara mycket värre. Ett annat barn i Mammagruppen har haft maginfluensa..

Du vinkar med handen, som om du "greppade" luft, men troligtvis så vet du inte vad gesten innebär än. Du säger en massa saker, rabblar och ramsar, och ibland blir det nått som kan uppfattas som ord, mamamam och heeeee. Om några månader ;)

Du är så stor tjej, sitter i knät och myser, stryker eller klappar den arm som håller om dig. Greppar efter näsor, glasögon, telefoner, fjärrkontrollen, strumpor och roliga vuxensaker, dina leksaker är inte lika roliga som en alvedonask eller handkräm.
Ibland känns det som du har världens snabbaste små händer som når allt på en millisekund.

Den glädje som man känner över att känna dig, spendera varje dag med dig och vara din förälder är monumental. Det känns som att ett rätt hyfsat liv innan har tiodubblats i värde sen du kom.

Jag längtar efter varje ny dag med dig.
Vår fina, söta, snälla, charmiga
Vilma Karolina Ywonne Brunström!



20 november 2011

14 november 2011

Mest avancerade kattrappan?!

Vissa lägger ner tid på sina djur.



Observera att trappstegen är försedda med konstgräs-matta.

?!

Bamse-fantasten

Läser Bamse-prasselbok i Bamse-pyjamas. Tack Oliver för lånet ;)












13 november 2011

Christofer

Min stora kärlek, mannen i mitt liv, världens snällaste, min hjälte, finaste människan på jorden, den mest underbara person jag känner..



..och från och med i år också världens bästa pappa!
Här med Vilma, bara en dag gammal, i landstingets babykläder, sovandes i givakt, bredvid sin alldeles egna pappa.

Grattis Christofer på fars dag!


PS. Min pappa är en suverän pappa han med.
PS 2. Jag har en kanonsvärfar också.

11 november 2011

Vilma och Nova

Håller på att bli så stora ;)







Vad gör ni på fredagskvällen?

Christofer stryker.







Vilma är inget spädbarn längre

När dom är små får dom inte ligga på mage pga risken för plötslig spädbarnsdöd, men nu vänder hon och vrider sig så mycket att faran är över.
Såhär sover hon just ikväll :)
Mysigt värre!



10 november 2011

Majskrok är gott..

...men JÄVLIGT kladdigt. Blir inga mer sånna för Vilmas (läs min) del.












06 november 2011

Dagens barnböcker..




Måste man?

Bussbarn




Vilken tur att vårt barn gillar att åka buss, för det gör vi ju mest hela tiden.
Det är mycket att titta på, men också tröttande. Hon somnar ALLTID på bussen, hon kanske gillar när det brummar och guppar :)

01 november 2011

Barnvagnsbio

Jag och Johanna tog med våra flickor i fredags och drog på barnvagnsbio med några från min mammagrupp. Såg filmen "En dag", åt godis och lekte med bebis, samtidigt!
Den här bilden tog Johanna på oss..



Vissa dagar är det verkligen asjobbigt att vara mammaledig! :)