Mysigaste moset

Rasism i Finntorp?

Tanken var god, ändå blev det så fel..

Måsbajs?

Nej, bara Vilma-spya, mitt på golvet. Plask lät det.

God Jul

Allt vi införskaffat till Vilma har varit begagnat. Så gott som iaf.
Kläder, säng, vagn, babyvakt, etc. Speciellt kläder har varit viktigt för mig, att de är urtvättade så alla kemikalier och färgämnen är borta. Sen är de ju mycket mjukare. Och vansinnigt mycket billigare.

Samma sak med tvättlappar. Vi fick massa tvättlappar av mamma som hon sytt av gamla, slitna (och jättemjuka) badlakan och handdukar.

So long so good. Men igår blev det lite tokigt.

Vilma 1 månad

1 månad gammal idag. Jag tänkte skriva ner lite så man kommer ihåg.

Vägde 4350 senaste vägningen, 55 cm lång, 37 i huvudomfång.
Äter babysemp lemolac 7 gånger per dag, 23, 05, 08, 11, 14, 17, 20 (cirkatider). Ammar vid några av dessa måltider, typ "förrätt". Sover 23-11.
Storlek 56 funkar än ett tag, ska snart kolla igenom vad vi har i 62. Det är främst bodysarna som blivit för korta..
Har strl 1 på blöjor, föredrar pampers före libero. Tycker att blöjorna sitter rätt tajt, ska nog snart gå över till 2.
Ligger naken på filt på dagarna och sprattlar, brukar böka på mage ibland, blir sur om hon läggs på mage när hon inte är på humör.
Gillar bärselen igen, somnar som en stock. Gillar inte babygymmet.
Favoriten är fortfarande trädet på väggen, hennes ögon dras dit som magneter.
Skrattar när man pussar henne på munnen när hon ligger på skötbordet. Viftar och håller igång med hela kroppen, och ibland kan hon hålla handen framför ansiktet och glo stenhårt på den i flera intensiva sekunder.

Sover oftast bredvid mig i sängen, men nu har hon börjat sova i sin säng ibland.
Har sällan ont i magen, dock ganska så pruttig av sig. Sen vi gick över från vanlig babysemp till babysemp lemolac (för matsmältningsproblem) har hon börjat bajsa varannan dag.

Ja, det var väl det :)

Christofers flicka

Nog är hon ganska lik sin far :)








Fina bilder som Johanna tagit.

Sista bulan

Man är ju såklart inte tillbaka där man startade, och även den vikten var ju för mkt, men lite har försvunnit.
Minns inte riktigt vad jag vägde sista dagarna innan förlossningen men jag vill minnas att det var 80,2 som högst och nu, 4 veckor efter förlossningen ligger vikten på 71,2. 9 kilo har försvunnit och helst skulle väl 9 till behöva försvinna. Iaf om man ska gå efter BMI, för att få 20 i BMI bör jag väga 55, för att få 22 ska jag väga 60.
Men det får ta den tid det tar, det tog ju 286 dagar att komma upp till 80 kilo så nån vecka till har jag väl på mig ;)
Jag skyndar långsamt. Enda träningen är promenader med vagnen, men jag går i rask takt, gärna i backar så det bränner lite. Försöker att äta ordentligt (fast äta över huvudtaget är rätt svårt ibland) och dricker massa vatten. För att hjälpa hyn och håret som är helt åt helvete just nu tar jag en multivitamin kvinna och en omega-3-kapsel varje dag.

Längtar så tills den här lilla degiga biten längst ner på magen är borta.. Missklädsam och osmickrande är vad den är.

Läser en fantastisk bok som heter "Växa och upptäcka världen" som handlar om första året i ett barns liv och de faser och utvecklingsperioder de går igenom. När jag läser om den första "orosperioden" som inträffar kring den 5:e veckan (som hon faktiskt är i i och med att hon var "klar" redan den 14 maj) så står det om en klängighet och ett gnäll som man inte märkt av tidigare, och det stämmer verkligen! Vilken otrolig bok, som förklarar vad som händer och varför, och ger små tips om hur man ska hantera det. Hade jag inte läst boken hade jag nog starkt betvivlat mig själv och min förmåga, för det är som ett helt nytt barn! Hon är inte lik sig alls, men när jag läser om fasen, vad man kan göra för att hjälpa henne genom den och att veta att det går över är en otrolig hjälp.
Ni lär säkert höra talas om många faser framöver :)

Imorgon ska jag och Vilma träffa våra BB-kompisar Lisa och Nova, kul kul! :)

Idag

Morgonskrotan :)

Vi mår bra, det är lite svårt att blogga. Har man en stund över så fixar man med annat eller vilar.

Inte för att det är speciellt jobbigt, Vilma sover och äter och kissar och sprattlar. Bajsar inte så ofta och gnäller lite när det är "på gång".. Men vilket enkelt barn man har att göra med!
Vissa nätter sover hon från 23.30 till 06.30, äter en jättemåltid och somnar om till 10. Hon vill sova nära just nu, i sängen bredvid mig eller Christofer. Efter en måltid somnar hon i famnen, men ibland när man lägger ner henne och går för att göra nått så vaknar hon och blir ledsen. Jag glömmer bort att hon faktiskt bara är 26 dagar gammal, självklart vill hon vara nära!
Hon är som så stor i sättet, hon håller upp sitt huvud själv, hon fäster blicken väldigt fokuserat och vänder huvudet mot det hon vill kolla/lyssna på.
Igår var vi på BVC, 4350 gram och 55 cm lång, stora tjejen!

Det är svårt att inte hålla på med tusen saker som man är van. Man vill tvätta, städa, ordna, fixa och stöka, men Vilma vill mysa och ta det lugnt. Just nu passar inte bärselen eller babygymmet, det lär säkert göra det sen men inte nu. Nu vill hon ligga i famnen eller sitta i knät och titta en i ögonen, och varför inte?
Det är en fas hon går igenom, man blir väldigt begränsad men det känns värt att ta tillvara på, för snart har hon väl en fas då hon inte vill vara nära utan vara självständig, och då lär ju jag vara gossugen ;)

Bilder

Vilma fick en handduk av sin gammelmormor att kräkas på, den funkade alldeles utmärkt som solskydds-turban!




Hon älskar att åka bil! Ju gropigare desto bättre.













På promenad med hennes BB-kompis Nova, som är född 5 timmar efter Vilma (Nova tillhör min arbetskompis Lisa).

Min gladskit!

Såhär nöjd blir man när man får ligga och rapa på mormors mage :)

Man ska inte ropa hej..

Den här veckan har varit mindre bra, skitjobbig amningsmässigt och obefintlig sömnmässigt.
Jag lyssnar för mycket på andra. Så fort jag lyssnar på andras röster och åsikter så slutar jag lita på mig själv och Vilma. Vi är kompetenta nog att veta hur vi fungerar och hur vi vill ha det.. Och varje gång jag slutat följa min instinkt har det gått åt helvete och vi förlorar vårt tempo och rytm.

Jag sluter mig som en mussla och återkommer när radiotystnaden är över.