Christofer har börjat på en ny arbetsplats. Igår gick han igenom dessertstationen och frågade en tjej som jobbar där om hon jobbat mycket dessert tidigare. Nej inte alls, svarar hon, men min pappa är bagare så jag har det som i mig....
Va?! Hur funkar det? Bara för att en förälder jobbar med nått så har man nerärvda egenskaper i blodet?
Så Christofer har ett försprång när det kommer till flygplan, och telefonbanksärenden för den delen? Jag själv bör då ha förkunskaper inom både äldrevården (vilket totalt missstämmer) och VVS, snickeri, bygg (behövs inga kommentarer) och allt som min pappa kan.
Nä, vad är det för jäkla skitsnack. Alla föds vi som tomma blad, självklart lär våra föräldrar oss saker, säkert främst sånt som de själva kan och gillar. Vi ärver ögonfärg och lockar i håret, jag och min mamma har födelsemärken på samma ställen, men yrkesfärdigheter?!
Men handtagen sitter rakt (jag är ju trots allt millimetermannens förstfödda) och jag är jäkligt nöjd över min prestation. Och till min pappas (förhoppningsvis) stora glädje så är det inget slarv bakom denna insats. Handtagen sitter där dom sitter, och lär sitta en livstid.
(Kan dock avslöja att min första tanke var att limma dit handtagen, i och med att jag inte har någon borrmaskin i ägo, men det är en annan historia)
Sen ska vi ju inte ens tala om gången jag skulle lufta elementet och tillslut stod med degbunken i högsta hugg då vattnet inte ville sluta rinna.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar