Idag, för cirka 14 minuter till, är det min födelsedag.
22 hela år... Känner mig gammal, men ändå ung.
Inte gammal, typ aaaah, min ungdom är över, bla bla bla...
Utan min mentala ålder är nog mer 28 eller nått sånt. Hur nu 28 är....?
Bor i lägenheten, trivs hur bra som helst. Katterna mår prima, allt är prima. Förutom vädret då, men jag tycker det är helt okej, för då blir det inte tusen grader i lägenheten. Det är det dock ändå..
Piteå funkar för mig. Gillar tempot, gillar att det finns så många jag känner och kan hänga med.
Här har jag tid att göra det jag vill, jag behöver inte stressa, jag kan göra var sak klar.
Låter ju stört, men det känns bra. Jag gillar inte att slarva.
Christofer kommer hem till midsommar och det blir jättetrevligt.
Det är mysigt att vara ifrån varandra, jag saknar honom och när jag ser nån bild av honom så kittlar det till lite i magen, det är ju min pojkvän :)
Gillar att jobba på Bryggar också, det funkar bra för mig. Grymt trevligt folk, trevliga utgångar och roliga stunder. Fjärde året i rad. Kul :)
Jaja, nu ska jag kika lite på Tv4 Anytime, min nya kompis som gör exakt vad jag vill, när jag vill :)
1 kommentar:
Grattis i efterskott, jag tänkte minsann på dig i måndags! Mentalt kanske du känner dig som 28 men det roliga är att det gör man även när man är betydligt äldre. På utsidan är man inte purfärsk men på insidan känns det likadant. Konstigt men sant. Tidigare trodde man ju inte på detta men du får se att det stämmer när du väl har hamnat på 40+. Helena
Skicka en kommentar