Jag är hemma i Piteå. Det känns bra. Inte den här superhärliga "åh-jag-är-hemma-tack-gode-gud-Piteå-är-bäst-världen"-känslan. Kan bero på att jag lämnade ett Stockholm som faktiskt inte är så farligt. Det är inte världens värsta stad. Det har varit helt OK.
Mycket tack vare Jerry, min länk till storstadens hjärta. Många skratt med en härlig person.
Nu känns jobbträsket inte helt mardrömslikt heller, mycket tack vare Jenny L, min länk till den underbara men bitterljuva verkligheten.
Jag får bara ta det i små steg, inte förvänta mig underverk på sekunden. Glädjas åt de små sakerna.
Lyckan kommer till dem som tycker att de verkligen förtjänar den.
Något jag drömmer drömmande drömmar om är en egen lägenhet, ett eget ställe som är bara mitt (vårat). Jag har så mycket saker, överallt!, jag önskar jag hade ett eget utrymme, egna garderober, ett hem.
Senast jag sov i en säng som var min (och bara min) var i augusti 2008.
Rotlös, hemlös och...... utspralad!
Men lägenheten är inte fy skam måste jag säga, det bor så mysiga katter där.
Bjuder på två härliga before-pictures!
Mys!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar