..har jag inga bilder att leverera än, jag lovar att få upp dem under morgondagen.
Idag har jag haft en oerhört mysig men icke-produktiv dag. Pga av det höstkyliga vädret slog vi igång elementen idag, men det är ett rätt gammalt system så det tar tid på sig att starta. Klädmunderingen har därför varit; pyamasbyxor, urtvättat bomullslinne, Chistofers stora tröja och världens gosigaste myssockar, allt detta under ett stort queensize-täcke med satinsängkläder med en bok, lite godis och Marabou.
Chistofer har legat ute och sett film i vardagsrummet, Linnea och Gabriella har varit... nånstans och jag har kunnat ägna min hundra procentiga uppmärksamhet till Brustna hjärtans café.
Det var en av de böcker som Helena skickade, men i och med att jag haft så mysigt och inga störningsmoment så är boken tyvärr slut, redan på en dag.
Lyckligtvis så är uppföljaren, eller nästa bok av Lolly Winston, Lyckan säljs separat, en av de böcker som mamma hade skickat.
Jag är tvungen att sakta ner på lästakten, vill suga på dessa böcker som goda karameller.
Måste i samma veva sakta ner på karamelltakten också,
a minute on the lips, forever on the hips!
En riktig stilsam men trevligt dag, sådanna dagar man önskar att man kan ta sig tid till, när höstvädret ilar och man känner sig trött. Skönt att känna att man har den tiden.
Om någon dag är det halvtid för oss här i New York. Tiden går snabbt, pengarna går åt, man har tid att tänka, reflektera, grubbla, utvärdera.
Jag kommer nog se tillbaka på den här tiden som den tiden då man hade tid att fundera lite över sin situation, sina åsikter och sin framtid.
Jag kommer allid att vara stolt över mig själv för att jag uppfyllde min dröm om att bo i New York, som jag och Simon pratade om när vi var yngre, jag ville till USA, han ville bo i Tallin. Min bror var ganska ung när han drömde om Baltstaterna, tror inte att den drömmen kvarstår, men vem vet, Estland har säkert en hel del rör som behöver krökas till :)
Å, min bror, saknar dig! Tur att jag hittat julklappen som löser ditt eviga vardagsproblem!
En av många saker som den här resan har gett mig är känslan av saknad. Piteå i all ära, men om man befinner sig max 15 min från alla man känner uppstår aldrig saknad. Det är nyttigt att åka bort och sakna familj och vänner, i alla fall i 3 månader. Så kommer man hem till julen, umgås, träffas, pratar extra mycket. Ska bli trevligt, pluttenuttigt och hederligt gemytligt!
Imorgon ska jag åka in till stan, gå på Manhattans gator och njuta att jag är i New York!
Godnatt..
Idag har jag haft en oerhört mysig men icke-produktiv dag. Pga av det höstkyliga vädret slog vi igång elementen idag, men det är ett rätt gammalt system så det tar tid på sig att starta. Klädmunderingen har därför varit; pyamasbyxor, urtvättat bomullslinne, Chistofers stora tröja och världens gosigaste myssockar, allt detta under ett stort queensize-täcke med satinsängkläder med en bok, lite godis och Marabou.
Chistofer har legat ute och sett film i vardagsrummet, Linnea och Gabriella har varit... nånstans och jag har kunnat ägna min hundra procentiga uppmärksamhet till Brustna hjärtans café.
Det var en av de böcker som Helena skickade, men i och med att jag haft så mysigt och inga störningsmoment så är boken tyvärr slut, redan på en dag.
Lyckligtvis så är uppföljaren, eller nästa bok av Lolly Winston, Lyckan säljs separat, en av de böcker som mamma hade skickat.
Jag är tvungen att sakta ner på lästakten, vill suga på dessa böcker som goda karameller.
Måste i samma veva sakta ner på karamelltakten också,
a minute on the lips, forever on the hips!
En riktig stilsam men trevligt dag, sådanna dagar man önskar att man kan ta sig tid till, när höstvädret ilar och man känner sig trött. Skönt att känna att man har den tiden.
Om någon dag är det halvtid för oss här i New York. Tiden går snabbt, pengarna går åt, man har tid att tänka, reflektera, grubbla, utvärdera.
Jag kommer nog se tillbaka på den här tiden som den tiden då man hade tid att fundera lite över sin situation, sina åsikter och sin framtid.
Jag kommer allid att vara stolt över mig själv för att jag uppfyllde min dröm om att bo i New York, som jag och Simon pratade om när vi var yngre, jag ville till USA, han ville bo i Tallin. Min bror var ganska ung när han drömde om Baltstaterna, tror inte att den drömmen kvarstår, men vem vet, Estland har säkert en hel del rör som behöver krökas till :)
Å, min bror, saknar dig! Tur att jag hittat julklappen som löser ditt eviga vardagsproblem!
En av många saker som den här resan har gett mig är känslan av saknad. Piteå i all ära, men om man befinner sig max 15 min från alla man känner uppstår aldrig saknad. Det är nyttigt att åka bort och sakna familj och vänner, i alla fall i 3 månader. Så kommer man hem till julen, umgås, träffas, pratar extra mycket. Ska bli trevligt, pluttenuttigt och hederligt gemytligt!
Imorgon ska jag åka in till stan, gå på Manhattans gator och njuta att jag är i New York!
Godnatt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar