Vecka 36

Barnet:

I den här veckan har din bebis nästan helt växt i sin skrynkliga hud. Huden är jämn och fin eftersom fettet under huden nu är fullt utvecklat. Ansiktet är lite rundare och huvudets diameter är 90 millimeter.

Nu kan din bebis göra allt som en nyfödd kan.

Hon eller han har sjunkit ned ännu lägre i ditt bäcken. Och de allra flesta ligger med huvudet nedåt. Bara ett fåtal ligger med rumpan först. Om så är fallet är det dags att försöka vända barnet.

Mamman:

Nu är du på upploppet. Din livmoder når förmodligen upp till revbenen.

Runt vecka 32–34 kommer din barnmorska eller läkare att känna på magen för att avgöra hur barnet ligger därinne. Det kan ha ändrats många gånger under graviditeten. Runt vecka 34–36 lägger sig barnet vanligtvis i rätt läge och håller sig där.

Har du sett om din mage har sjunkit något? Kanske har du fått lite lättare att andas?

Även om det är lättare att andas är det inte ovanligt att du känner dig lite ledsen och irriterad vid den här tiden. Du sover förmodligen dåligt, har ont i ryggen, känner dig stor, blir andfådd av ingenting och svettas mer än vanligt. Allt det här är helt normalt, även om det inte är någon direkt tröst. Nu pratar vi om något roligare i stället; hur vet man att förlossningen har börjat?

Du har kanske redan har känt av förvärkarna? (Riktiga värkar kommer regelbundet och blir starkare och starkare med tiden. Riktiga värkar kan inte vilas bort. De upphör inte.) Ett första tecken kan vara att du får en blodblandad flytning. Det är slemproppen som släppt. Den består av ett geléliknande slem och har täckt livmoderhalsen under de senaste nio månaderna. Men det kan fortfarande dröja innan förlossningen börjar – men det är ändock ett tecken.