Varje morgon har börjat få en rutin. Kliver upp, drar på mig pyamasbyxorna och masar ut i köket. En kopp te samt yoghurt med granola, sen sätter jag mig framför datorn.
Kollar mailen, hotmailen, Aftonbladet, omy.se, PT, ca 10 andra bloggar, våran blogg för att se om vi fått några kommentarer, samt kollar börs24 vad dollarn ligger på.
Idag låg den på 7,59!
Den är ju egentligen låg med tanke på att den legat kring 9 rätt länge, men för oss gör det skillnad. När vi åkte räknade jag med den dåvarande kursen och hade drygt 5000 dollar att spendera. I nuläget blir samma summa värd 4200 dollar, så hypotetiskt har jag förlorat 800 dollar på ingenting. Jag vet att det är ett ologiskt sätt att räkna, men 800 dollar är ca 6000 svenska kronor i dagsläget, pengar jag hade kunnat ha riktigt kul för.
Man kan självklart inte styra över ekonomin, men om jag hade vetat hade jag köpt dollar i sommras när kursen var på ca 5,95. Då hade jag åkt hit med 5400 dollar.. Drygt.
Jaja, man kan inte sörja för det, men måste tänka om litegrann i shoppingbudgeten. Jag hade tänkt att unna mig lite, sånt som fortfarande är billigare här, typ hudkrämer och smink, men det får man passa.
Vardagslivet är som säkert alla vet inte gratis. Vi handlar matvaror för ca 70 dollar i veckan. Det skulle vara billigare att äta ute ibland, men vi tycker om att laga mat, det är vardagslyx för oss att köpa härliga grönsaker och råvaror, att laga maten själv. Vissa par unnar sig dyr elektronik och smycken, jag och Christofer köper brysselkål och maldonsalt.
Budget... Bara ordet är vansinnigt tråkigt. I det här landet finns allt, speciellt nu när man lärt sig vart man ska söka, outlets, tvärgator med små orginella affärer. Jag skulle kunna hitta allt jag ville, med Google Maps och en fet plånbok.
Det är inte svårt at hitta i New York. När man väl fått kläm på det så ter sig det mesta logiskt. Tunnelbanan är aldrig några problem, man tar sig dit man ska även om man måste byta tåg. Igår steg jag av gröna linjen på 86th St. Utan att tidigare varit där så orienterar man sig direkt. Det syns tydligen också, i och med att en tant kom fram och frågade efter en speciell gata. Utan att ha varit där, så finns informationen nära. Man rabblar Avenyerna; Lexington, Park, Madison, Fifth..Hm, okej, då måste din gata finnas österut, två blocks uppåt.
Det svåraste området är downtown, där går gatorna kors och tvärs, följer inget system och heter Canal Street, Houston Street, Allen Street, få gator är paralella och systemet är ologiskt. Vi har varit en del i dessa områden, så gatnamnen har fastnat. Även här rabblar man, Lafayette, Mulberry, Mott, Elizabeth, Bowery...
Man hittat dock alltid något nytt, en gata man inte gått på, en affär man aldrig hört talas om och saker man aldrig sett.
Jaja, ska iväg till frisören, lite nervös, har inte varit hos någon annan frisör än Sofia på flera år, ska bli intressant!
3 kommentarer:
Jag vill ocskå åka till NY och stanna en längre tid!!! Tänk vad ni samlar på minnen som ni alltid kommer att bära med er. Synd att ni inte vann stort när ni spelade, men som du säger Hanna så är ju maskinerna inställda så att casinot inte går back. Trots det har jag sett folk vinna men det är ju tur. Det är inte alltid fru Fortuna är vaken just när man spelar. Helena
Låter som om ni har det riktigt härligt! Jag är dock inte lika säker på att jag skulle lära mig hitta så bra - lokalsinne är inte min styrka! Skulle nog behöva guide ;)
Ha det så gott!
Hej!!
Måste bara fråga om inte saltet jag skickade kom fram,annars är ni riktiga saltförbrukare eller missbrukare.Kram /Vivi
Skicka en kommentar